Glad Alla Hjärtans Dag till alla läsare och stickare

För att sprida lite kärlek idag erbjuder jag 20% rabatt på samtliga av mina mönster på ravelry idag, köp ett mönster till dig själv eller skicka det som present till någon du tycker om.

Använd koden "love" innan du betalar för att få din rabatt, du kan använda koden en gång men för hur många mönster du vill.

Koden är giltig till och med midnatt idag 14/2 <3

Yllebroderi på tofflor från Kavat

I julklapp förra året fick jag ett par ylletofflor från Kavat av min sambo. Han har ett par likadana i en annan färg och var kanske lite trött på att jag alltid lånade hans eftersom jag jämt fryser om fötterna.

Tyvärr fick mina ett hål över lilltån redan i början av hösten. Jag kontaktade Kavat som sa att det var ett fabrikationsfel, att ullen blivit för tunn över ett område. Jag ogillar slit och släng och detta är ett par tofflor som jag annars skulle kunna ha haft väldigt länge. Så jag frågade om de kunde laga dem åt mig, men de trodde inte att de skulle kunna göra det på ett snyggt eller bekvämt sätt. De erbjöd mig ett par nya tofflor som ersättning.

Efter helgens mycket inspirerande kurs i fritt yllebroderi hos Emma Ihl (stygnen på instagram) beslöt jag mig för att ta lagandet i egna händer.

Jag brodera symbolen för the deathly hallows (från Harry Potter) på en bit handfärgad, blå vadmal, som jag broderade fast på en bit rosa vadmal. Sen broderade jag ytterligare några dekorationssömmar, bland annat franska knutar, innan jag klippte ut och sydde på lappen på mina tofflor.

Det blev hur bra som helst och jag är supernöjd. Både för att det blev så fint och för att tofflorna nu kommer att hålla i några år till och att jag kunde bespara miljön belastningen av ett par nya.

Broderade löv

Precis när jag inte behövde en hobby till så upptäckte jag Sarah K. Bennings broderimönster på Etsy. Bennings designar så kallad Contemporary Embroidery, lite fritt översatt - moderna broderier, i stort sett alla är på temat växter. Efter att ha broderat ett av hennes mönster hittade jag Ellucy Stitches, som jag inspirerades av till att göra en egen design av.

 Men emedan EllucyStitches broderar tavlor med "fula" ord så ville jag brodera löv på löv. Jag hade så mycket grönt broderigarn kvar från Sarah K. Benning - broderit och det kändes fint att få användning för det. Jag printade ut ordet LÖV från datorn, sen ritade jag olika slags löv, både fantasilöv och riktiga löv. Jag ritade av bilden på mitt tyg - som är en ärvd kökshandduk. Sen har jag broderat löven så att ordet LÖV framkommer.

 Något elefantöra fick inte vara med på broderiet men bland annat ekblad och monstera finns med.

Jag gillar verkligen det här sättet att brodera, jag gillar korsstygn också, men det här är så fritt och härligt. Jag funderar redan på ett nytt broderi men då måste jag köpa något mer finvävt tyg så att det går lättare att göra små detaljer.

När jag nästan fyllde 30 år

Som en reaktion på att jag väldigt ofta får hör att jag "ser så hiiiiimla ung ut" av många personer jag träffat på sistone, framför allt under praktiker på sjuksköterskeutbildningen, har jag i snart 2 år sagt att jag är nästan 30 år, hellre än att säga att jag är 27 eller 28. Efter dagens 29 årsdag så känns det ännu mer berättigat, nu är jag verkligen nästan 30 år och det känns hur bra som helst.

Jag blev firad med en enorm glass till lunch av Lisa och på kvällen gick vi ut och åt indiskt tillsammans med Summer.

Finaste Summer hade köpt finaste tårtan och istället för ett sedvanligt "Happy Birthday" var det en skylt som det stod Las Vegas och Glad Påsk på. Summer döpte vår chatgrupp på WeChat till LasVegas första gången vi varit ut och ätit tillsammans och Glad Påsk har jag och Lisa skrivit lite överallt - t.ex. på blackboardväggen på ett air bnb där vi bodde och på en klottervägg på en bar där vi var med Summer förra veckan. Så det är liksom vår grej.

Nästan 30 år, den andra födelsedagen jag fyllt i ett annat land, och en förträffligt fin sådan. Nu ska jag försöka smälta den väldigt goda maten och tårtan jag ätit och njuta av att vara ännu ett år närmare att fylla 30 år!

Poddlistan

Det var väldigt längesedan som jag lyssnade regelbundet på poddar. Istället har jag varit en extremt inbiten Storytel-lyssnare. Jag lyssnar på minst två böcker i veckan och jag har jämt ett par lurar i öronen. På cykeln, på vagnen, på träningen, på promenaderna, när jag diskar, lagar mat och så vidare - förutsatt att det inte finns någon i min närhet såklart. 

Men när jag åkte till Kina sa jag upp mitt abonnemang under tiden jag är borta. Istället så har jag återkommit till poddarna och det är ju bra mysigt med poddar alltså!

Nu har jag legat sjuk i tre dagar. Med "legat" sjuk så menar jag verkligen legat sjuk för jag har knappt förflyttat mig ur sängen. Kroppen har varit helt orkeslös och gjort ont över allt, även kläderna på kroppen har skavt. Det har bränt bakom ögonen och febern har gjort mig matt. Jag har inte orkat läsa eller sticka utan har bara legat och halvsovit till poddar.

Så jag tänkte lite de poddar jag lyssnat på. Märk väl att ingen av dessa poddar är några direkta nyheter men väl värda att lyssna eller varför inte lyssna om på!

P3 Dokumentär

Dokumentärpodden nummer ett. Jag var beroende av den här poddkanalen innan jag började lyssna på Storytel och hade hört flera avsnitt flera gånger. Sedan slutade det helt plötsligt att komma nya avsnitt. Nu har en del avsnitt "nysläppts" och det har börjat att sändas en del nya avsnitt också. Som ett av de senaste om dödsolyckan på Roskildefestivalen, tårarna bara rann. Nu när jag varit sjuk har jag bara lyssnat på äldre avsnitt som jag inte behövt ge så mycket uppmärksamhet.

En Underbar Podd med Clara och Erika

En lite småmysig podd med Underbara-Clara-Clara och hennes kompis Erika. De pratar om allt mellan himmel och jord och efter att jag vant mig vid att Clara inte pratar Norrländska som jag alltid föreställt mig, så tycker jag att den är riktigt behaglig. Den känns kanske lite mer ärlig och "rå" än vad Claras ofta väldigt tillrättalagda blogg är där det mesta är underbart och härligt nästan jämt.

I nöd och lyft med Brita och Kalle Zacchari Wahlström

Det här är faktiskt en ny podd med radarparet Brita och Kalle. Jag gillar båda två väldigt mycket och jag tycker att de har ett skönt sätt att kommunicera med varandra. Jag upplever att det inte finns något tillgjort de två emellan och det gör konversationen ärlig och öppen och framför allt rolig. Podden kommer att fokusera på träning och det gillar jag, gillar en inte träning så kanske en kan bli inspirerad ändå.

Stickkontakt

Såklart behövde jag peta in en stickpodd och jag har faktiskt inte lyssnat på något stickpodd alls på säkert 1,5 år. Men jag gillar verkligen den här! Den är mysig, oförställd och den har för mig väldigt hög igenkänningsfaktor. Den får mig också att sakna mitt stickcommunity hemma och jag vill verkligen sticka när jag lyssnar på den så jag kanske får spara avsnitten tills jag orkar vara upprät och sticka istället. 

Alla poddar går att hitta via t.ex. appen Podcaster.

Kanelbullar av bästa slag

När jag skulle baka semlor för några år sedan googlade jag recept på sagda semlor och hittade ett vetedegsrecept som sedan dess har fått ligga till grund för att former av bakverk som grundar sig på en söt vetedeg. Jag använder det till semlor, kanelbullar, längder, lussebullar och så vidare. 

Det är en smidig och lättarbetad deg som ge saftiga och fluffiga bullar

 Recept - ger ca 20 st stora bullar eller 30 st små
DEGEN
1 pkt jäst för söta degar
200 g smör
5 dl mjölk
2 ägg
1,5 dl socker
3 krm salt
4 krm hjorthornssalt
ca 16 dl vetemjöl
1 tsk mald kardemumma - valfritt

Smält smöret, tillsätt mjöl och värm blandningen till ljummen
Lös jästen i lite av degvätskan och tillsätt resten av vätskan
Knäck äggen i separat skål och vispa upp med en gaffel.
Tillsätt ägg, socker, salt, hjortnhornssalt, och eventuellt kardemumma, blanda väl.
Tillsätt mjölet och använd gärna en köksassistens för att få degen slät och smidig, den ska vara ganska kladdig.
Jäs under bakhandduk i ca 45 min.

  

FYLLNING

ca 100 gram rumstempererat smör, 50 gram per utkavlad deghalva

ca 1-1,5 dl socker

kanel

mjöl till till utkavling 

Jag brukar aldrig blanda ihop fyllningen utan brer ut smör, strör på socker och till sista kanel direkt på den utkavlade degen, det sparar på disk och gå minst lika lätt!

Häll ut degen på mjölat bakbord och knåda igenom. 

Dela degen i två halvor, kavla ut den ena halvan till en stor rektangel. 

Bred ut ett tunt lager smör över degen, strö över ett jämt lager socker och till sist kanel. Bred några till så att socker och kanel fastnar i smöret.

Sen finns det lite olika sätt att göra själv bullarna - det här är mitt favoritsätt.

Vik ner den övre delen av deghalvan över den under och kavla några tag över. Du har nu en mindre rektangel och deg mot utsidan. Delar degen i remsor, ca 10-12 st. Gör sedan en jack i varje remsa som är öppen mot den ända av remsan du har mot dig men inte går igenom hela vägen i toppen - varje remsa ser nu ut som ett par byxor. Plocka upp en remsa och dra lite i "byxbenen", snurra sen byxbenen om varandra så att du har en lång twistad remsa deg. Snurra ihop remsan till en bulle och voila - lika snygga knutlika bullar som på bilden här ovan! 

Lägg en bakhandduk över och låt jäsa 15-20 min. Sätt på ugnen på 225-250 grader (varmt ska det vara!) under tiden.

Plocka fram ett tredje ägg och pensla bullarna med vispat ägg innan du sätter in dem i ugnen.

Den viktigaste regeln här är - bullar ska gräddas in torkas! Därav hög temperatur i en kort stund, jag brukar grädda bullarna i 5-6 min i mitten av ugnen.

Min favoritdekoration av bullar är att pensla dem med smält smör och doppa dem i socker medan de fortfarande är varma från ugnen. Men det går lika bra med pärlsocker eller naturella som dessa fick bli.

Ät dem helst ljumma, kanske med ett glas mjölk till.

Bullarna går finfint att frysa!

Till minne av morfar

Igår kväll tände vi ljus i hela lägenheten för att lysa morfar på hans väg. Han gick bort natten till tisdag. Han hade inte ont, han var inte orolig, han var inte ensam. Hans tid var kommen.

Han var en pappa, en morfar, en farfar och en guld-morfar. Han var en uppfinnare, en trädgårdsmästare och en mycket stor djurvän. 

Medan min mormor var en riktigt bullmormor som jag nästan var oftare hos som liten än vad jag var hos kompisar så var min morfar kanske inte direkt den varma typen. Han var nästan alltid ute och jobbade, när vi var små var det med tomatodlingarna och sommarblommorna, men även ute i verkstaden, alltid på gång med någon ny uppfinning för att underlätta det ena eller det andra. Jag minns mest att han kom in när det var dags att äta, sen la han sig på sin soffa, vilade och lyssnade på radio innan han gick ut igen. Allt medan mormor plockade undan efter maten och diskade.

När mormors sjukdom blev påtaglig, hon fick en långsam MS som ganska ung men blev först riktigt sjuk när jag var runt 18-19 år, förändrades morfars beteende ganska drastiskt. Det var nu han som tog hand om mormor, så som hon hade tagit hand om honom. Han lagade mat, han byggde (!!!) helt själv en hiss till ytterdörren när hon inte kunde gå uppför yttertrappan. Han ordnade ytterligare en trapphiss inomhus för att hon skulle kunna fortsätta sova i sin säng på övervåningen. Han gjorde verkligen allt för henne och det var rörande att se hur min tillbakadragne och tystlåtne morfar blev en annan person. Det lilla bordet som radion han alltid slog på när han skulle vila stod på, står vid min egen säng sen två år tillbaka och jag kommer att minnas både min barndoms morfar och den morfar han var när jag var ung vuxen med värme.

Det känns fint att veta alla dessa sakerna om honom men det är såklart alltid sorgligt att förlora någon. Han var den sista av mina mor- och farföräldrar att gå bort. Jag har länge tänkt "jag har ju ändå morfar kvar". Det är en tomhet som infinner sig och jag har fått en delvis ny identitet. En identitet som "en sån som inte har några mor-eller farföräldrar" och det kommer att ta ett tag att vänja sig vid. Att den generationen ur min familj nu är helt borta.

 

 Under tiden dricker jag värmande koppar te, tänder fler ljus och tröstar mig med att nu får morfar snart vila bredvid mormor.

Aldrig mera diskbråck

Detta är inget jag har skrivit om på bloggen tidigare men ni som följer mig på Instagram kan ha läst om det där.

I maj förra året fick jag diskbråck, eller vad jag trodde var diskbråck men det tog fyra månader innan jag fick diagnosen. Det var fyra månader av mycket stark smärta, en begränsad vardag och mycket oro då jag inte visste säkert vad smärtan berodde på och hur länge jag skulle kunna tänkas ha det så.

Jag gick till läkare gång på gång som bara sa att jag var för ung för att ha diskbråck, att det nog "bara" var lite ischias och att jag skulle tänka på att böja på knäna när jag ville plocka upp något från golvet. Jag gick till en fysioterapeut som gjorde en rad funktionstester och sa att jag mycket troligen hade diskbråck mellan kota L5 och S1 och skrev en remiss till läkare. Jag träffade den fjärde läkaren som starkt ifrågasatte fysioterapeutens diagnos, gav mig kortisoninjektioner och sa att jag nog skulle vara bra om en vecka. 

Jag vet inte hur många gånger jag gråtande av smärta har ringt till vårdcentralen för att få träffa läkare, jag borde förmodligen vid dessa tillfällen helt enkelt åkt till akuten istället.

Jag fick till sist en remiss till ryggortopeden på Sahlgrenska eftersom de "inte visste vad de skulle göra med mig". Jag ringde dit för att fråga om väntetiden. Svaret blev 21 måndader, TJUOGEN MÅNADER, hej och hå och så gick det med vårdgarantin.

Remissen dit innebar i alla fall att ortopeden krävde att Vårdcentralen skulle bekosta en MR.

Vilket äntligen gav mig rätt - jag hade mycket riktigt ett diskbråck mellan kota L5 och S1. Det var en sån lättnad att veta, att få bekräftelse på att jag hade haft rätt, att jag hade en diagnos och att jag visste vad smärtan berodde på. 

Efter det fick jag ganska snabbt en tid till ortopeden och blev erbjuden operation och igår opererades jag.

Efter att jag sent om sidor efter operationer äntligen kunnat tömma blåsan ordentligt - det där med att kunna kissa efter op är väldigt viktigt och kan man inte det får man inte åka hem. 

Vid 20 fick jag komma hem och sova i egen säng och när jag vaknade idag och gick uppe ville jag nästan gråta av lycka för att jag, förutom smärtan i op-såret, inte hade ont i ryggen, säte eller ner i högerbenet. I tio månader har varje dag varit fylld av smärta, framför allt har mornar varit en kamp mellan smärtan och att kunna göra vardagssysslor som att göra gröt och stå upp när jag borstar tänderna eller klär på mig. 

Nu har jag många veckors rehab framför mig men den här smärtfria tillvaron är värd all rehab i världen!

 Som grädde på lyckomoset hade världens bästa föräldrar skickat blomsterbud med en underbar bukett blommor.

 

 Alla mina favoritblommor, anemoner, tulpaneer, stjärnflocka och eukalyptus.

 

Som om det inte var nog med att min fina David varit på sjukhuset i flera timmar, skjutsat stöttat, fixat mat och sovit på madrass på golvet så att jag skulle kunna ha sängen för mig själv så hade han också köpt dessa drömmigt fina ljuslyktor från Skultuna till mig som en liten uppmuntringspresent.

Tack till alla som har hört av sig på sms, facebook och instagram och skickat skickat kramar och hälsningar!

Tack också till den fina vårdpersonalen - ssk, usk och läkare på avd 16 på Sahlgrenska, anestesi och uppvak för ert omhändertagande och förmaningar om att slappna av och att "bara vara patient".

Egenföretagandet

Det känns häftigt att jag utöver studier och jobb även har haft ett eget företag i över två år. 

Att personer över hela världen vill köpa de mönster jag designar och att jag faktiskt tjänar pengar på det är fortfarande en fantastisk känsla. Jag har inga storslagna mål med att vidareutveckla mitt egenföretagande men det är ett givande sätt för mig att få uttrycka mig kreativt.

Baksidan är såklart bokföringen, jag sköter den själv och det är allt annat än kreativt inspirerande men jag brukar försöka göra det till en grej.

Jag börjar med att rensa hela bordet där jag brukar sitta. Sen dukar jag fram allt jag behöver så att allt finns på plats när jag väl har satt mig. Sen brygger jag en kanna te eller kaffe, tänder ljus och pyntar med lite växter och när kaffet är slut brukar bokföringen vara klar. Oftast helt utan svett eller tårar. 

Jag tänker att en kan ta sig an många andra saker på samma sätt, göra en grej av något som känns jobbigt. Till exempel att städa och gör i ordning hemma - då kan jag börja med att köpa blommor och pynta i lägenheten och liksom göra det fint innan jag gör det tråkiga - dvs dammsuga och våttorka. Eller när en ska laga mat och verkligen inte känner för det - börja med att ha ett rent kök och en undanplockad arbetsyta, plocka fram allt du behöver och sen är det bara att köra på och innan du anar det är du färdig.

Vinterpromenad i Vettlefjäll

Idag packade vi väskorna och bilen och klädde oss i ullunderställ, ulltröjor och vandringskängorna och åkte till Vettlefjäll i -10 grader.

 Vi gick runt Surtesjön.

Isen hade lagt sig och på sina ställen åkte några modiga skridskor.

 Solen värmde och vi kunde nästan känna D-vitaminet spritta i kroppen, vad en kan längta efter solsken efter alla gråa dagar på västkusten.

Den bästa jag vet höll sig varm i sin Riddari, Otto-vantar och sockarna han fick i julklapp, känns fint att kunna värma den som värmer ens hjärta. 

Dagen innan

Imorgon börjar skolan igen efter ledigheten, två veckor kvar av termin 4 sedan börjar termin 5. 

Med den börjar vägen till äventyret i Kina, bara 7 veckor kvar innan det bär av. 

Men just nu nöjer jag mig med att njuta av lugnet och av de tända ljusen.

Nyponyra

Enda och första gången jag har gjort något med ätbart med nypon var nog på högstadiet. Då hade jag världens bästa hemkunskapslärare som var uppmärksam å mitt intresse för mat och lät mig hållas ganska mycket med egna experiment.

Ett av experimenten var nyponsoppa gjord från scratch, ganska pilligt, men oj så gott.

När vi var i Vissbole hos Linnéa i början av oktober fick jag, för andra gången i mitt liv, lite nypon-feeling och gjorde en nyponmarmelad till frukost - hur gott som helst.

Så när jag kom hem började jag scanna min omgivning efter nypon och plockade fickorna fulla på väg hem på cykeln.

Eftersom kylen redan är ganska full av a sylt och marmelad och eftersom nypon är så fulla av C-vitamin så bestämde jag mig för att göra en nyponpuré att ha till hands för att snabbt kunna röra ihop lite värmade, lenande och C-vitaminrik nyponsoppa i höstmörkret!

Plocka fram dina nypon - skär bort de båda ändarna och dela nyponet på mitten - ett utmärkt tillfälle att även kolla ifall nyponet har inneboende larver, om så är fallet - rata sagda nypon.

Sen kommer vi till urkärnandet vara eller icke vara - jag har provat både och. Nyponhalvorna ovan är urkärnade, med hjälp av en liten sked. Ett hiskelit tidskrävande arbete. Så jag har även provat att inte ta ut kärnorna - vem vill inte spara tid till att göra annat livsviktigt om man kan!?

Det gick precis lika bra att göra det med kärnorna i.

Oavsett ifall du väljer att behålla kärnorna eller inte så gör du såhär efter att du skurit av ändarna och halverat nyponen:

Skölj dem och lägg i en kastrull, häll över såpass mycket vatten att nyponen täcks.

Koka upp och låt sjuda på svag värme till dess att nyponen mjuknat.

Häll över i en mixerkanna eller i en matberedare och mixa ordentligt - här kommer du märka att ifall du behållt kärnorna så kommer de inte att gå sönder, de är ungefär lika hårda som en legobit och ungefär lika sköna att trampa på.

När du mixat färdigt häller du lite nyponmassa i taget i en finmaskig sil och med hjälp av en sked pressar du på innehållet så att du på andra sidan silen får ut en fin puré. Är det här arbete lite för svårt så tillsätt lite mer vatten till nyponmassan så blir den lättare att få igenom silen.

Har du nu haft kvar kärnorna så slänger du det som blir kvar i silen, har du tagit bort kärnorna kan du t.ex. stoppa det som blir kvar i en eller annan sockerkaka för lite rolig färg och smak.

 

 Fördela nyponpurén i öppna isformar, låt svalna och ställ sedan in i frysen. Har du en massa isformar kan du låta purén vara kvar i formarna annars slå ut dem och stoppa tillbaka i frysen i plastbyttor.

Lägg 1-3 nypon-isbitar i en kopp, slå över lagom med kokande vatten, tillsätt lite honung ifall du vill ha din nyponsoppa åt det sötare hållet och et voila - hemgjord nyponsoppa på ett ögonblick!

Samlaren

Jag har alltid varit en samlare.

Kanske inte så mycket av saker utan mer av sånt som man kan äta. Samla och spara så att man har sen när piskande höstregn får en att längta efter solvarma jordgubbar med glass.

Trots den kalla våren och sommaren så har det ändå varit ett kalasbra bär-år och jag har varit ute i skogen titt som tätt och fyllt burkar med bär jag plockat för hand (bärblockare är för folk som gillar att rensa bär i timmar, jag föredrar att plocka i timmar och rensa på 3 minuter). 

Så nu börjar frysen blir rackarns full med bär - det perfekta lagret för att garantera en höst och kanske en vinter med smarriga smoothies och kanske en och annan blåbärsmuffin.

Idag gick jag ut igen, fast idag gick jag mest ut för att vara ute och ganska planlöst vandra runt i skogen. Jag har märkt att jag mycket hellre vandrar planlöst och inte på stigarna när jag har flyttat till nya ställen. Hemma i Skåne går jag alltid på de stigar som jag alltid har gått på men när jag bott på nya platser så har jag sett en större tjusning med att inte gå där någon annan nyss har gått.

Självklart tog jag med några burkar och en pappåse ifall jag skulle ramla över några bär eller svampar.

 Först dök jag på ett stort bestånd vildhallon och ganska rask fyllde jag en av mina burkar. 

Vildhallonen är verkligen stora i år!

Dessa fick åka in i frysen eftersom jag inte hade tillräckligt med burkar för att koka sylt men det får nog bli sylt när jag har fler burkar för det finns ingen sylt som får så intensiv smak som den av vildhallon!

En solig häll med lingonris blev nästa nedslag. Jag har redan plockat lite lingon i år men de har åkt i frysen. Dessa fick bli en lingon och blåbärssylt som kommer att avnjutas med gröt i vinter!

Jag hittade faktiskt två svampar också, en taggsvamp och en kantarell, ojojoj vilken svampmacka det blev!

Norrland

I början av året fick vännen Anna-Carin jobb i Luleå och förra veckan var det dags att avlägga visit.

Jag har aldrig varit längre norrut än Östersund innan så det kändes faktiskt riktigt hisnande att åka dit. Jag har varit långt iväg, både västerut och österut i världen men det kändes nästan mer spännande och avlägset att åka till Luleå än till Thailand.

Jag hade några fantastiska dagar i Luleå med omnejd, vädret visade sig från sin bokstavligt talat absolut bästa sida på den här sidan sommaren och vi fick några riktigt fina dagar tillsammans.

Vi besökte bland annat Överkalix Får- och Ullmarknad men den ska jag inte skriva om idag. Vi kikar istället på lite bilder från andra utflyktsmål!

 Vi börjar med en utsikt över Överkalix ifrån Brändberget. En utmärkt utkikspunkt för att se ut över det vackra landskapet med sina vattenflöden. Man åker uppför, uppför mot en gammal folkpark som sedan länge är nedlagd. Sen får man traska runt folkparken och då öppnar sig den här vyn för en!

 Tillsammans med Anna-Carin i matchande Gudrunklänningar. Den uppmärksamme ser att jag har byxor, inte strumpbyxor på mig. Jag hade strumpbyxor på men byxor med som jag ganska snart drog på efter att jag för hundramiljonte gången slagit efter myggor och knott.

Allt är större i Norrland - bären, avstånden och MYGGEN!

 Besöker man Luleå måste man åka till Gammelstad Kyrkby.

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta stället och om fenomenet kyrkby men jag ska försöka att hålla mig kortfattat.

En kyrkby är ett typiskt norrländsk fenomen från den tiden då det var kyrkplikt men sätten att ta sig till kyrkan var långsamma och man bodde ofta långt bort.

Därför bildades så kallade kyrkbyar - en by som uppstod runt en kyrka. Familjerna byggde små stugor, som de bakom mig, så åkte man på kyrkhelg och var borta några dagar för att gå i högmässa osv.

Gammelstad kyrkby är en av 16 kyrkbyar som finns kvar av de tidigare 71 stycken kyrkbyar som fanns i Sverige. Den är också den mest välbevarade och den är på Unescos världsarvslista. 

 Ett av Sveriges mest detaljrika altarskåp finns i Gammelstad Kyrbys kyrka, den så kallade Nederluleå kyrka.

Kyrkan är byggde på 1400-talet och altarskåpet är från 1520.

 I utkanten av kyrkbyn ligger Hägnan.

Ett friluftsmuseum men en stor samling byggnader ifrån trakten. Otroligt vackert bevarade och rikligt inredda.

Det är aktiviteter på Hägnan varje helg under sommarmånaderna och som jag förstod det är det alltid gratis. När vi var där spelade de upp små teaterscener ifrån olika tidsperioder, de flesta av skådespelen hade någon slags verkligsförankring till trakten eller något av husen.

 Handvävda textilier i ett av husen på Hägnan.

Diverse redskap i samma hus, allt mycket fint bevarat och intressant att gå runt och kika på.

I samtliga hus som man kunde gå in i fanns det en person klädd i tidstypiska kläder som sysselsatte sig med något och som gärna berättade om huset.

Det fanns även hus med speciella aktiviteter för barn att roa sig med.

Jag har aldrig haft en önskan om att bo i Norrland - det är så långt bort. Men jag är verkligen inte klar med Norrland, jag har på känn att det finns så mycket mer att se, inte minst mer natur. Planer för framtida vandringar i fjällen har börjat att smidas.

Egen sockblank!

Tidigare i år köpte jag två ofärgade sockblanks av MoodsofColors så att jag skulle kunna färga mina egna.

Ni anar inte hur kul det är att färga sockblanks, det känns som att möjligheterna är oändliga!

Jag vill göra gradienter, en från ljus till mörk och en från en färg till en annan.

Jag älskar blått så det var en självklarhet att det skulle bli en sockblank från ljusblått till mörkblått, såhär blev resultatet!

 Jag är supernöjd med resultatet! 

I förrgår härvade jag upp härligheten för att sedan tvätta garnet och nysta det. Man kan sticka direkt ifrån sockblanken men jag tycker att det blir lite mer lätthanterligt såhär.

Jag har tvättat mina efter att jag härvade dem så nu är de inte alls lika krulliga som på den här bilden. Att nysta dem gör att ytterigare lite krull försvinner. TantKofta som färgar mycket blanks tipsade mig om att göra såhär och det funkade bra när jag stickade Rabarbersockarna av blanks som hon färgat.

Det här ska få bli mitt jobb-projekt några veckor framöver. När jag har rast från gastandet är det perfekt att kunna sticka några varv på ett par slätstickade sockar som man snabbt kan lägga ifrån sig när plikten kallar!

Paket från Amerikat

Jag brukar aldrig delta i tävlingar på Instagram, av förklarliga själ brukar jag därför heller aldrig vinna något.

MEN så hade en fiberkonstnär jag följer vid namn NicoleFrost en give away på sitt konto och tro det eller ej men jag vann faktiskt!

När Nicole, som bor i Californien i USA, fick veta att jag bodde i Sverige så skrev hon att hon skulle karda ihop en annan batt en den jag faktiskt vunnit så att hon kunde blanda i fiber som fanns lokalt hos henne. Från fårraser som vi inte har/föder upp i Sverige.

För några veckor sedan damp ett stort paket ner i brevlådan (nåja, det damp ner hos posten på Hemköp där jag fick hämta det).

Det känns så fint att Nicole har satt ihop den här batten bara för mig, med fibrer och färger speciellt utvalda för mig.

Den var helt enorm och vägde runt 115 gram, ca 1 oz. Nicole har en kardmaskin från Strauch Fiber som är extra stor, på alla håll. Hade varit fantastiskt att kunna karda batts som kan göras lika tjocka och breda som den här. Tänkt möjligheterna till att göra vackra gradienter!

 

 Batten innehåller extra allt - från fibrer från lokla ullproducenter, till glitter, angelina, bambu och silke. Jag har redan spunnit ungefär halva och är förvånad över hur lätt den är att spinna trots att det är en sådan blandning av fiber. Man kan tro att det inte går att spinna något annat än art yarn av en sådan här art batt. Men jag spinner det som två singlar som jag sedan ska plya ihop, kommer nog bli ett riktigt häftigt garn.

 Utöver den vackra batten, som var det som jag faktiskt vann, så fick jag boken Intertwined som handlar om att spinna art yarn på olika sätt samt extra långa (säkert 25 cm långa) Teeswater-lockar och Kid Mohais-lockar. Dessa och all ull i batten är färgat av Nicole själv.

Ett helt fantastiskt paket med andra ord! 

Eftersom Nicole väntar sitt första barn som kan komma i stort sett vilken dag som helst så tänker jag i sinom tid att skicka tillbaka ett paket med något till både mamma och barn.

Det känns så fint att gång på gång komma i kontakt med fina människor över i stort sett hela världen bara för att man har stickning och spinning som intresse, det öppnar så många vägar till nya bekantskaper!

Be-Nice Cream

Helg = Nice Cream till frukost!

Helgens version blev mintchoklad med en skvätt kaffe, cocos och raw-chocolate mullbär.

Alla borde någon gång få äta Nice Cream till frukost, för det är som att äta glass till frukost vilket såklart är alla människor dröm.. Så här kommer receptet så att ni kan förbereda inför nästa helg!

Efter en felsägning av Alicia så har den här versionen fått namnet Be-Nice Cream!

Ingredienser

Be-Nice Cream:

300 gram frusna bananer i skivor

2 msk cacao

1 tsk vaniljsocker

ca 2 msk pressokaffe (eller annat starkt kaffe)

en handfull myntablad

Topping:

3 msk cocos

raw-chocolate mullbär

eller annat som är gott - torkad frukt, bär, nötter osv

Stoppa alla ingredienserna till Be-Nice Cream i mixern och mixa tills det blir en ljus och fluffig glassliknande smet.

Servera genast och toppa med t.ex. cocos och mullbären.

Smaklig frukost!

I mitt garnskåp

Jag har äntligen ett riktigt garnskåp!

Ett skåp där garnerna kan ligga till allmän beundran och inte tryckas in i garderober och lådor eller ligga framme och bli dammiga.

Mitt skåp är en vanliga Billy-bokylla med dörrar med glas upptill och panel nedtill, hur bra som helst.

Det här är vad som finns i mitt skåp

 

Såhär ser det ut som helhet. 

Inte helt galet mycket faktiskt, men det är de allra finaste garnerna som har fått bo i garnskåpet. Alla resthärvor från tidigare projekt bor i en låda i en av garderoberna.

På den nedersta hyllan har jag allt handspunnet garn. Det börjar bli en ansenlig hög nu och jag har ingen aning om vad jag vill sticka av något av det. Det finns ett nystan som ska få bli sockor, men allt annat är mer av sjalgarnstypen utan nylon i. Men under tiden som jag funderar kan jag njuta av detta vackra garnsnäckor.

 Bredvid det handspunna garnet finns lite mer handspunnet, handfärgat garn och en del ull som är näst i tur för att spinnas. Nu är jag nog mest sugen på det orangeskimrande batten som jag köpt från SpunRightRound!

 På de två översta hyllorna ligger allt garn färgkoordinerat så gott som det går, jag älskar att färgkoordinera! Här är en hel del garn som räcker till koftor plus lite udda härvor som kanske får blir en sjal eller dylikt framöver. Det finns också ett kit till en Bohuströja och några härvor av MoodsOfColors fina fågelgarn. Jag är väldigt sugen på att sticka med det gräsgröna garnet i mitten som är färgat av Anna Dandelion, men har inte hittat det perfekta mönstret ännu.

Så ser det ut i mitt garnskåp!

Granola

När jag var lite rastlös i lördagskväll i väntan på att mellon skulle sätta fart så fick jag för mig att baka fröknäcke och granola. Kanske inte världens bästa idé eftersom det alltid tar mycket längre tid för det att bli helt klart, alltså torrt, än vad alla recept anger.

Så det slutade med att jag stod och rörde i granola till sen in på natten.

Men det blev i alla fall helt fantastiskt god, en riktig lyx att få äta den till frukost dagen efter för den extrema müslieälskaren som jag är.

Såhär gjorde jag!

Ingredienser:

8 dl havregryn

2 dl pumpakärnor

1 dl solroskärnor

1 dl linfrön

1dl sesamfrön

1-2 dl grovt hackade nötter, jag använde mandlar

2 tsk kardemumma

2 tsk kanel

2 dl kokt vatten

2 tsk sirap eller honung

1 dl cocosflingor

1 dl russin

7 dadlar av den lite hårdare sorten klippta i mindre bitar

Gör såhär!

Sätt ugnen på 175 grader.

Blanda alla torra ingredienser, cocosflingorna och den torkade frukten sparar du till senare.

Lös sirapen i det kokta vattnet och häll över de torra ingredienserna.

Rör samman väl och sprid ut i en långpanna på ett bakplåtspapper.

Baka granolan i 30-45 min till den är helt torr. Rör OFTA och passa på den så att den inte blir bränd.

Ta ut och strö över russin, cocosflingor och dadlar, rör om och låt svalna helt.

Förvara i lufttät burk och servera med ditt favorittillbehör - i mitt fall mild, naturell yoghurt och lite frysta bär!

PlaySweetMusic i samarbete med MoodsOfColors

Det är med stor glädje jag kan berätta att mitt nya mönster Clariére (Glänta på svenska) kommer att släppas tillsammans med garnpaket färgade av Gro Lilja som färgar under namnet MoodsOfColors.

Clariére är franska och betyder "Glänta" som också är sjalens svenska namn.

Clariére är tredje mönstret i min kollektion "Welcome to Sweden", stickade plagg inspirerade av svensk natur och kultur.

Inspirationen till Clariére har jag hämtat i de svenska skogarna, i gläntan där solljuset sipprar ned genom ett lövtäckt tak.

Sjalen stickas uppifrån och ner, kroppen kan du göra så stor eller liten du vill eftersom den går på jämna repetitioner.

Mönstret finns såklart på både svenska och engelska!

 

 Imorgon klockan 10.00 kommer MoodsOfColors att lägga upp de första garnpaketen till sjalen, kombinationerna här ovan är några exempel på vad som kommer att finnas i Gros etysshop.

Mönstret kommer till en början enbart att finnas tillgängligt tillsammans med garnpaketen.

Om man stickar sjalen lika stor som jag så går det åt ca 100 gram till kroppen och 60 gram till kanten. Då har du 40 gram över av en färg som du kan sticka dig ett par fina halvvantar eller pulsvärmare av!

En Clariére som min duktiga teststickare Lena har stickat. 

Hos MoodsOfColors kommer det både att finnas garnpaket för färgglada och lite mer sobra sjalar.