Precis som de flesta andra stickerskor och spinnerskor så har jag sett de hemska smygfilmingarna från en angorafarm i Kina.
Många förfasas och så även jag.
Många människor rynkar på näsan när man pratar om angoraull, jag har alltid sagt - det är lugnt, de här kaninerna klipps bara! - och menat att skinn och päls i så fall väl är tio gånger värre. Nästan känt att jag, som också är vegetarian, har kunnat slå mig lite själv på bröstet för jag använder ju minsann bara ullen.
I och med den här filmen fick jag verkligen tänka om vad gäller det där med "bara ullen".
Det är nästan omöjligt som konsument att veta varifrån materialet i ens kläder eller garn kommer ifrån. Det är så många led i tillverkningen av ett plagg eller ett garnnystan att det är mycket svårt för oss som konsumenter att kunna göra medvetna val när vi handlar.
Står det att ett plagg är producerat i t.ex. i Turkiet, har bomullen nog odlats i ett land, färgats i ett andra, tyget vävts i ett tredje och plagget sytts i ett fjärde. Det är såldes omöjligt att veta hur många människor eller vilka djur som har varit med i processen och hur deras arbetsförhållande har sett ut.
Efter det här ska jag ändå försöka tänka efter extra noga innan jag konsumerar.
Jag försöker redan nu genom att sällan köpa nytt när det kommer till kläder, vara rädd om de plagg jag har. Jag väljer alltid garn av naturmaterial. Köper jag garn, ull eller plagg med angora i kommer jag garanterat att tänka efter både en och två gånger. Det är vi trots allt skyldiga som konsumenter.