Fröknäcke

Fröknäcke är bland det godaste jag vet!

Jag kan äta det som snacks istället för chips eller på samma sätt som vanligt knäckebröd tillsammans med något smarrigt pålägg.

Det innehåller inget mjöl och är därför naturligt glutenfritt.

Såhär gör du ditt eget!

 Receptet ger ca 1 ugnsplåt knäckebröd

Du behöver

1 dl sesamfrön

1 dl pumpafrön

1 dl solroskärnor

1 dl majsmjöl - det ska vara ett finmalet alternativ, Risentas funkar bra

1/2 dl linfrön

1/2 tsk salt 

1/2 tsk havssalt - att strö ovanpå

1/2 dl olja, t.ex. raps eller oliv

2 dl kokande vatten

 

Gör såhär

Sätt ugnen på 150 grader.

Blanda alla torra ingredienser förutom havssaltet.

Tillsätt vatten och olja, rör om till en jämn smet och låt svälla en kort stund.

Bred ut över bakblåtspapper. Det flyter inte ut någonting så ju tunnare du breder ut det desto tunnare färdigt fröknäcke.

Baka i ca 1 timme. Jag brukar kolla med jämna mellanrum, på slutet är det lätt att det bränns på bara några få minuter. Öppna och lufta ut fukt med jämna mellanrum.

Ta ut plåten och låt knäckebrödet svala på ugnsgaller.

Bryt bitar och förvara i tättslutande burk.

Hos mig brukar det inte bli långvarigt men det har annars lång hållbarthet! 

Bento Bags

Sen jag såg att Clara hade gjort Bento Bags så har jag varit sugen på att också sy mig några stycken.

Perfekta små tygpåsar att ta med sig matlådan och lite frukt i istället för att använda plastpåsar. Jag brukar återanvända påsarna man kan plocka frukt i till att ha matlådan i, men där de går sönder eller blir kladdiga så slänger jag dem. Bento påsarna i tyg kan jag slänga i tvätten och så undviker jag numera att ta plastpåsar när jag köper frukt.

Jag använde denna tutorial men i den är alla kanter råa, bara sicksackade. Men jag har fållat mina innan så ser de lite mer arbetade ut och klarar tvätten bättre.

Jag sydde en liten och två stora så kan jag ha frukt i en och matlådor och annat i de större.

Den lilla är perfekt till några bananer och ett äpple.

Formeln för att sy en är att göra två trianglar (men det finns också mönster med en rektangel som man viker) triangeln ska vara hälften så hög som basen är bred. Viker man av en rektangel ska den vara dubbelt så lång som bred.

Såhär ser de ut ihopknutna, som små knyten.

Mina är sydda av två vintagetyger, ett är nog ett påslakan och det andra en gammal gardina, båda fådda av Emma.

Det kommer nog bli några fler Bento Bags, vill prova rektangelversionen också.

Hemgjord havremjölk

En på jobbet tipsade mig om att göra egen havremjölk - det blir mycket billigare än den köpta och faktiskt även godare. Ett vanligt paket havregryn kostar runt 15 kr, vilket är lika mycket som 1 liter havremjölk. Eftersom det gå ca 2 dl havregryn per 1 liter havremjölk så kan du göra väldigt många liter mjölk på ett paket gryn.

Sen blir det mindre frakt vilket är bra för miljön och ett paket havre väger inte lika mycket att bära hem! 

Såhär gör du lätt din egen!

 

Du behöver till ca 1 liter havremjölk

1 liter vatten

2 dl havregryn (ju mer havre desto tjockare mjölk)

en nypa salt

eventuellt 1 msk olja, men jag skippar alltid den

för en söt mjölk: 1-2 dadlar, men det brukar jag inte heller ha

För att sila - silduk med ställning, brukar finnas i större matvaruaffärer. Min är en gammal ställning och duk från loppis.

Gör såhär

Häll ungefär hälften av vattnet plus övriga ingredienser i en matberedare/mixer/blender och mixa ordentligt. Tillsätt resten av vätskan och mixa igen. Häll vätskan i en silduk över en bunke. Rör då och då med en slev i sildukens innehåll tills all vätska runnit igenom.

 

Slå upp den färdiga mjölken på rena flaskor och förvara i kylen.

Skaka flaskan ordentligt innan du serverar.

Drick havremjölken som den är, ha den i kaffe, smoothies, pannkakor, till gröten eller på müslie, mums!

Vad gör jag med det som blir kvar i silduken!?

Vill du inte slänga innehållet i silduken - alltså den grötliknande havremassan som blivit kvar när vätskan runnit ut - här kommer då ett par tips: 

Blanda i din smoothie, den blir då tjockare och matigare

Ät tillsammans med yoghurt eller fil och bär

Blanda med lite cocosolja och gör en ansiktsskrubb

Zero waste gör alla glada!

Ottbart

Efter att jag hade stickat ett par Sigbart så blev jag väldigt sugen på att direkt sticka ett par vantar till mig själv.

Valet föll på Otto ifrån Vantar för alla årstider. Men eftersom jag gillar när det är ett mönster på ovansidan av vanten och ett annat mönster över handflatan så kombinerade jag Otto med Sigbart och fick mig således ett par Ottbart.

Garnet är såklart Rauma, ett perfekt garn för flerfärgsstickade vantar! 

Jag stickade min första lettiska fläta (fick repa upp två gånger innan jag riktigt förstod hur den skulle stickas). Lite rester ifrån Sigbart fick vara med i bården som i mönstret går i en avvikande färg. Således blev det här ett par vantar i tre nyanser av blåt = bästa färgen.

  Precis som på Sigbart så ökade jag vart annat istället för vart tredje varv på tummen. Tummen fick också sitt egna, påhittade mönster på utsidan och på insidan - mot handflatan - har den ordinarie Otto-mönster.

Alicia fotograferade vantarna (tack så mycket!) när vi var ute i skogen och plockade blåbär i lördags. Det kändes ganska märkligt att dra på sig tjocka yllevantar när man står i linne och shorts och svettas av att bara finnas till, därför fick mest händerna vara med.

På den här bilden ser man vantarnas riktiga färg lite bättre. Båda färgerna drar mycket mer åt det blågröna hållet än vad det ser ut som på de andra bilder.

Otto är lättstickade, ett roligt mönster med korta flotteringar som gör det lätt att få en slät flerfärgsstickning. Det går jättebra att kombinera med Sigbart, som jag gjorde, eftersom båda mönster går över lika många maskor. Jag tycker att det är finare och ger ett par vantar som är lite mer spännande när det är två olika mönster på ovansida och insida. Framför allt är det roligare att sticka för att det alltid händer något.

Nu funderar jag på vilket par vantar jag ska sticka här näst, jag har två nystan Rauma liggande här hemma för ändamålet...

Vilket är ert favoritmönster från Vantar för alla årstider?

Raw citron- och blåbärscheesecake

Igår vankades det fredagsmys på högnivå i det Nilssonska hemmet med all-in rawfood middag och dessert.

Provade första gången att göra en raw cheesecake och resultatet blev fantastiskt!

Vi använde ett grundrecept som vi sedan struntade i på rätt många punkter som vi tyckte var konstiga, det skulle bland annat vara betydligt mycket mer vätska i och det skippade vi helt. 

En bild dök upp på instragram igår och det efterfrågades recept så det kommer här!

 Ingredienser

BOTTEN

200 gram naturella mandlar

100 gram urkärnade färska dadlar eller lika mycket torkade som fått ligga i blöt

1 krm salt

1 tsk kanel

2 msk cocosolja

2 msk vatten

FYLLNING 

400 gram naturella cashewnötter

2,5 dl cocosolja

2 tsk vaniljsocker

zest av 1 citron

ca 1,5 dl citronjucie (det fick vi ut av 4, små ekologiska citroner)

3 stora matskedar honung eller 4 matskedar agavesirap (använd agavesirap för att få den vegansk)

till blåbärslagret - 1,5 dl blåbär (det var några lingon i vår också)

lite blåbär/andra bär/annat gott att toppa med

 

GÖR SÅHÄR

Börja med att lägga mandlar och cashewnötter i blöt i vars en skål, täck med rikligt med vatten. Vi hade lagt cashewnötterna i blöt över natten - de behöver minst 8 timmar och mandlarna bara ca 1 timme, men de kan lilla längre i blöt också.

Smörj en springform med cocosolja och ställ den sedan svalt, i t.ex. kylen ifall det är väldigt varmt ute så att inte det smälter och allt rinner ner på botten av formen.

Botten

Mixa dadlar och mandel i matberedare eller blender. Det blir en ganska kladdig smet så var beredd på att du får stanna matberedaren med jämna mellanrum och skrapa ner smeten från kanterna.

Tillsätt cocosolja, vatten, kanel och salt och mixa lite till tills allt har blandat sig. Vi gjorde vår botten ganska crunchy, mixa tills du har fått önskad konsistens. Upplever du bottensmeten för torr så kan du alltid tillsätta lite mer vatten eller cocosolja.

Tryck ut smeten i botten på den smorda springformen.

 

Fyllning

Mixa samtliga ingredienser för utom blåbären till fyllningen i matberedaren (vi brydde oss inte om att diska den mellan varven, bara skrapa den ren med en slickepott).

Tricket nu är att få smeten riktigt slät, vilket är svårt i en "vanlig" matberedare. Citrondelen av fyllningen förde vi över i en mixerkanna och mixade lite extra med svavmixer innan vi la den i formen, det gjorde den lite slätare. Får du inte din smet helt slät - inga problem egentligen, då får du en cheesecake en något gryning konsistens, men smaken kommer vara den samma.

Smeten ska vara tjock och lätt att hantera - inte rinnig!

När du mixat din fyllning delar du upp den i två och breder det ena lagret över botten i formen - vi började med citronlagret. Ställ in cheesecaken i frysen. Tillsätt blåbären till den andra hälften av smeten och mixa igen. Ta ut cheesecaken ur frysen när den har stelnat något - det krävs inte så mycket, det är bara för att det ska gå lätt att bre på nästa lager. Bred över blåbärsfyllningen, känner du dig kreativ så dra något snyggt mönster över ytan med en sked och toppa med t.ex. lite med blåbär, tryck till dem lite så att de fastnar.

Ställ in hela härligheten i frysen

 

 Ta ut kakan en 20-30 minuter innan du vill äta den, värm en kniv under rinnande varm vatten, torka av kniven och skär upp cheesecaken och låt dig väl smakas!

Den här cheesecaken innehåller alltså - inga mjölkprodukter, inget ägg, inget gluten, inget rafinerat socker. Bara goda, bra råvaror som ger näring både åt kropp och själ. Hade det här varit en "vanlig" cheesecake hade jag förmodligen velat äta halva formen, nu var jag mycket nöjd efter den här biten.

Jag lovar dig också att den här kakan kommer inte att på något sätt kännas tråkig bara för att den inte innehåller fettet och sockret vi är vana vid, snarare tvärtom. Baka den nästa gång du ska bjuda på något gått, mottag folkets jubel och chocka dem sedan när du berättar vad den är gjord av!

Samlaren

Jag har alltid varit en samlare.

Kanske inte så mycket av saker utan mer av sånt som man kan äta. Samla och spara så att man har sen när piskande höstregn får en att längta efter solvarma jordgubbar med glass.

Trots den kalla våren och sommaren så har det ändå varit ett kalasbra bär-år och jag har varit ute i skogen titt som tätt och fyllt burkar med bär jag plockat för hand (bärblockare är för folk som gillar att rensa bär i timmar, jag föredrar att plocka i timmar och rensa på 3 minuter). 

Så nu börjar frysen blir rackarns full med bär - det perfekta lagret för att garantera en höst och kanske en vinter med smarriga smoothies och kanske en och annan blåbärsmuffin.

Idag gick jag ut igen, fast idag gick jag mest ut för att vara ute och ganska planlöst vandra runt i skogen. Jag har märkt att jag mycket hellre vandrar planlöst och inte på stigarna när jag har flyttat till nya ställen. Hemma i Skåne går jag alltid på de stigar som jag alltid har gått på men när jag bott på nya platser så har jag sett en större tjusning med att inte gå där någon annan nyss har gått.

Självklart tog jag med några burkar och en pappåse ifall jag skulle ramla över några bär eller svampar.

 Först dök jag på ett stort bestånd vildhallon och ganska rask fyllde jag en av mina burkar. 

Vildhallonen är verkligen stora i år!

Dessa fick åka in i frysen eftersom jag inte hade tillräckligt med burkar för att koka sylt men det får nog bli sylt när jag har fler burkar för det finns ingen sylt som får så intensiv smak som den av vildhallon!

En solig häll med lingonris blev nästa nedslag. Jag har redan plockat lite lingon i år men de har åkt i frysen. Dessa fick bli en lingon och blåbärssylt som kommer att avnjutas med gröt i vinter!

Jag hittade faktiskt två svampar också, en taggsvamp och en kantarell, ojojoj vilken svampmacka det blev!

Sigbart

Nu har det visserligen varit lite sommarväder de senaste två veckorna men den här sommarens kalla och regniga väder har fått mig att längta efter hösten. Närmare bestämt efter varma och vackra vantar.

Det var det någon mer som också verkade längta efter så garn inhandlades till ett par Sigbart och de racerstickades på ungefär två dagar.

 

Istället för den lettiska flätan som skulle vara som upplägging så stickade jag en ganska rejäl bit resår istället. Jag vill helst ha mina vantar långt innanför jacka så att det inte drar in kall vinterluft där jacka går över i vante.

Jag stickade vantarna på stickor 3mm istället för 2.5mm för att de automatiskt skulle bli lite större. Jag ökade också för tumkilen vart annat varv istället för vart tredje som det är i mönstret. Jag upplever att det blir alldeles för trång tumkil annars och det var helt klart nödvändigt nu när någon med med större händer än jag själv skulle få dem. Tummen är också stickad längre än i mönstret.

Mönstret är såklart ifrån Vantar för alla årstider och var jätteroligt att sticka. Det är mycket som händer på dessa vantar och de ser kanske därför svåra ut men de är perfekta för någon som inte är så van vid flerfärgsstickning. Man stickar sällan mer än fyra maskor i en färg i bredd, ofta färre än så, det är därför lätt att få en jämn och slät stickning.

 

Norrland

I början av året fick vännen Anna-Carin jobb i Luleå och förra veckan var det dags att avlägga visit.

Jag har aldrig varit längre norrut än Östersund innan så det kändes faktiskt riktigt hisnande att åka dit. Jag har varit långt iväg, både västerut och österut i världen men det kändes nästan mer spännande och avlägset att åka till Luleå än till Thailand.

Jag hade några fantastiska dagar i Luleå med omnejd, vädret visade sig från sin bokstavligt talat absolut bästa sida på den här sidan sommaren och vi fick några riktigt fina dagar tillsammans.

Vi besökte bland annat Överkalix Får- och Ullmarknad men den ska jag inte skriva om idag. Vi kikar istället på lite bilder från andra utflyktsmål!

 Vi börjar med en utsikt över Överkalix ifrån Brändberget. En utmärkt utkikspunkt för att se ut över det vackra landskapet med sina vattenflöden. Man åker uppför, uppför mot en gammal folkpark som sedan länge är nedlagd. Sen får man traska runt folkparken och då öppnar sig den här vyn för en!

 Tillsammans med Anna-Carin i matchande Gudrunklänningar. Den uppmärksamme ser att jag har byxor, inte strumpbyxor på mig. Jag hade strumpbyxor på men byxor med som jag ganska snart drog på efter att jag för hundramiljonte gången slagit efter myggor och knott.

Allt är större i Norrland - bären, avstånden och MYGGEN!

 Besöker man Luleå måste man åka till Gammelstad Kyrkby.

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta stället och om fenomenet kyrkby men jag ska försöka att hålla mig kortfattat.

En kyrkby är ett typiskt norrländsk fenomen från den tiden då det var kyrkplikt men sätten att ta sig till kyrkan var långsamma och man bodde ofta långt bort.

Därför bildades så kallade kyrkbyar - en by som uppstod runt en kyrka. Familjerna byggde små stugor, som de bakom mig, så åkte man på kyrkhelg och var borta några dagar för att gå i högmässa osv.

Gammelstad kyrkby är en av 16 kyrkbyar som finns kvar av de tidigare 71 stycken kyrkbyar som fanns i Sverige. Den är också den mest välbevarade och den är på Unescos världsarvslista. 

 Ett av Sveriges mest detaljrika altarskåp finns i Gammelstad Kyrbys kyrka, den så kallade Nederluleå kyrka.

Kyrkan är byggde på 1400-talet och altarskåpet är från 1520.

 I utkanten av kyrkbyn ligger Hägnan.

Ett friluftsmuseum men en stor samling byggnader ifrån trakten. Otroligt vackert bevarade och rikligt inredda.

Det är aktiviteter på Hägnan varje helg under sommarmånaderna och som jag förstod det är det alltid gratis. När vi var där spelade de upp små teaterscener ifrån olika tidsperioder, de flesta av skådespelen hade någon slags verkligsförankring till trakten eller något av husen.

 Handvävda textilier i ett av husen på Hägnan.

Diverse redskap i samma hus, allt mycket fint bevarat och intressant att gå runt och kika på.

I samtliga hus som man kunde gå in i fanns det en person klädd i tidstypiska kläder som sysselsatte sig med något och som gärna berättade om huset.

Det fanns även hus med speciella aktiviteter för barn att roa sig med.

Jag har aldrig haft en önskan om att bo i Norrland - det är så långt bort. Men jag är verkligen inte klar med Norrland, jag har på känn att det finns så mycket mer att se, inte minst mer natur. Planer för framtida vandringar i fjällen har börjat att smidas.

Acer

Jag, Viffla, Alicia och Karin satte igång en KAL på koftan Acer i början av sommaren.

Ett rackarns roligt mönster och också väldigt roligt att sticka den som KAL. Även fast vi stickat samma mönster så blir allas koftor så olika, min kofta är längre än originalet och Viffla och Alicias kortare för att passa som klänningskoftor och vi har alla använt olika garner.

 Jag stickade min Acer i Geelong Lammull från Magasin Duett. I pers i sig då jag när jag hade en knappkant och halslinningen kvar inte hade kvar något garn, det hade inte Magasin Duett heller och eftersom det var ett tillfälligt parti så kunde Petra inte få in mer heller. Vad gör man då - jo man vänder sig såklart till sociala medier och frågar om någon har mer. Det hade instagramanvändaren stickaovirka och som gladeligen skickade mig några extra gram så att jag kunde avsluta min kofta. TACK!

Acer är designad av Amy Christoffers och finns på ravelry, det var något fel med mönstersidan när jag skrev det här inlägget så det gick inte att länka till mönstret.

Koftan stickas nerifrån och upp, sen delar man av för fram och bakstycke, stickar ärmarna för sig och syr sedan fast dem. Det gjorde inte jag såklart eftersom jag inte gillar att montera. Jag stickade istället kroppen upp till ärmhålen, stickade ärmarna lika långt. Satte ihop allt och stickade runt med först en raglanminskning och sen en rak minskning och stickade ihop axlarna med kitchenerstitch. Alltså behövde jag inte sy ett enda stygn, hur bra som helst.

Den uppmärksamme ser att jag har resår under ärmarna istället för slätstickning, Ett lyckat misstag som föregicks av att jag felläste "St stictch" som "set stitch". St stitch betyder stockinette stitch, alltså slätstickning, medan Set stitch betyder att man ska fortsätta sticka i etablerat mönster, vilket var resår. Men det blev som sagt ett lyckat misstag eftersom det gav min kofta extra bra passform i midjepartiet eftersom de blev stretchigt där.

Acer är verkligen ett superroligt och välskrivet mönster! Flätspetsen ser komplicerad ut med är verkligen inte det och stickningen gick riktigt snabbt. Jag tror att jag kommer att sticka mig en Acer till och det är sällan jag tycker att ett mönster är så roligt att jag vill göra en till så det är det bästa betyget man kan få ifrån mig!

Sommartopp i Pakucho bomull

På Tantkoftas och Magasin Duetts första Garnkalas så köpte jag fyra härvor Pakucho Bomull.

Pakucho är ett bomullsgarn som är färgväxande - alltså, bomullstussen på plantan har en specifik färg och den färgen bevaras i garnet. Istället för som dagens moderna bomull som är förädlad för att vara så vit som möjligt och som sedan ofta bleks ytterligare för att få en kritvit färg som är lätt att färga över med andra färger. Den moderna bomullsindustrin är den textilindustri som har flest utsläpp och det går åt otroliga mängder vatten för att tillverka en ynka T-shirt.

Jag har bara stickat i bomull två gånger innan, det kommer sig av två anledningar - 1. jag gillar inte att sticka i bomull, det är trögt, maskorna lägger sig inte snyggt och arbetet blir väldigt tungjobbat. 2. bomullsindustrin är som ovan beskrivet miljövidrig och även människovidrig då man använder stora mängder besprutningsmedel i odlingsprocessen. 

Varför då sticka i Pakucho?

Jo, för att Pakucho är en certifierad och ekologisk produkt. Skörd och färgsortering sker för hand och man använder inga bekämpningsmedel, konstgödsel eller kemiska färger vid produktionen av garnet. Man försöker också successivt att genom ett Fairtrade projekt som pågått sedan 1993 att ersätta den cocaodling (vilket kokain framställs ifrån) med odling av bomull. Rättvis lön för ett rättvist arbete istället för odling av coca. 

 Av två nystan Green Forest och ett nystan Green Avocado blev det en sommartopp. Stickad nerifrån och upp med spets fram och bak. Spetsen är samma som på sjalen Korallen.

Den är stickad efter mina egna mått och är lätt insvängd i midjan. Det fick bli en holkärm med icordkant som är stickad samtidigt som toppen. Men förkortade varv i nacken blir ringningen perfekt.

Den är flitigt använd även om sommaren känts mer som höst än något annat. Men bomullen är sval och skön att ha även under en kofta!