Spara på provlapparna!

Sen vi startade Avmaskat.se så hade det blivit en hel del provlappar, trots att vi bara hunnit släppa 3 nummer än så länge. Det blir också en del provlappar när jag ska designa nya plagg eller sticka koftor av andras design.

Jag lägger ganska mycket tid på dessa provlappar, fäster trådar och blockar, det tar sin lilla stund. Därför känns det synd och tråkigt att bara slänga dem eller låta dem skräpa i botten av stickkorgen efter avslutat projekt.

Så nu har jag helt enkelt börja spara på dem för att kunna sy ihop något när det har blivit riktigt många!

Här är några av dem!

De som är med i Avmaskats vårnummer samt några andra som jag inte hunnit blocka änu saknas på bilden men det börjar ändå bli en del.

Jag tänker mig sy ihop dem till en lite filt, pussla och filura på hur jag ska sätta ihop dem och sen sy eller virka med en synlig söm.

Tror att det kan bli riktigt bra, eller så blir det bara tokigt....

Avmaskat nummer 3

Nu, äntligen, finns vårt tredje nummer ute av Avmaskat.se!

Vi är så otroligt nöjda med detta nummer som har krävt en del extra arbete men så är vi också mer än riktigt nöjda med slutprodukten.

Temat för numret är VintageVår och tidningen rymmer inte mindre än 9 stycken mönster i bästa vintageanda. Fotona på plaggen är taga av Jessica Silversaga i Vintagestudion i Stockholm och är makalöst vackra. Jessica har tillsammans med modellerna fått fram precis det där som vi drömde om när vi bestämde oss för att ha vintage som tema för vårnumret.

Förutom 9 vackra mönster kan du också läsa om Tvåändsstickat ur Dödergöks perspektiv, om Pernille Silfverberg och hennes angorakaniner, om Susan Crawford och hennes vintagegarner och mycket, MYCKET mer.

Vi hoppas att ni ska tycka lika mycket om det här numret som vi gör!

Ägg nära dig

Jag är uppvuxen med höns som gått runt och pickat i trädgården, skrämt hundarna och blivit som tokiga när man rensade i ogräslandet. Med höns kommer ägg, massvis av ägg. Ibland stora med dubbla gulor som blev till de vackraste solgula sockerkakor. Ibland var det små, nästan runda ägg som var ljuvliga till frukost.

Med en sådan uppväxt och med vetskapen om att höns i "äggfabriker" har det allt annat än bra så känns det grymt att ha hittat facebookgruppen "Ägg nära dig"! Där kan man köpa ägg från personer i sin närhet som har höns hemma. Glada höns som får bra mat och som får gå ute.

Så igår mötte jag upp två av mina ägglangare och med mig hem fick jag 34 hönsägg från olika raser och 30 vaktelägg. Helt fantastiskt fina och goda ägg som nu tar upp till typ halva min kyl. Påsken kan komma!

Kreativitet på morgonkvisten

Är det fler än jag som kan känna ett trängande behov av att vara kreativ en stund på morgonkvisten när man vet att man ska vara hemifrån hela dagen utan möjlighet till något kreativt hantverk?

Igår färgade jag ull för att karda batts och rolags av och eftersom jag ska på kurs hela dagen så var jag bara tvungen att provkarda en batt direkt efter frukost, innan jag behövde åka!

Ullen är en supermjuk merino-silkeblandning och det blev en precis så fin gradient som jag tänkt. Från ljust blå till mörkt rosa-lila.

Nu är jag på väg till sagds kurs men längtar redan hem till kardmaskinen igen!

Helheten

I förra veckan köpte jag ett konstverk av en konstnär som kallar sig Cisternas på instagram, heter Olga och är verksam i Göteborg. Det lilla konstverket är ett silkestryck i original i en svulstig ram. Originalet är en 1600-tals dam och på henne har Olga målat en Catwoman-mask och den är bara så fin!

I förrgår kom paketet och det var verkligen en helhetsupplevelse! Från klistermärken på paketet som Olga ritat, till ett vackert tack-kort, visitkort och världens finaste lilla present.

En liten brosch som föreställer en domherre och en origamisvala, också gjord av Olga. Det var som att hon läst mina tankar då jag tittat på just den broschen i hennes etsy-butik när jag köpt tavlan.

Världens finaste present och verkligen en inspiration till att göra de beställningar jag själv skickar ut med ull och annat ska bli något mer utav en helhetsupplevelse. Olga har hur som helst lyckats utmärkt med detta konststycke och idag bär jag stolt min brosch! 

Broderi på gång

I helgen var jag hemma hos min kompis familj i Varberg eftersom var på besök där ifrån Motala.

Hennes familj är som min andra familj, vi har aldrig bott i samma stad och har därför som oftast träffats hemma hos varandras familjer över en helg eller längre.

Min kompis mamma gillar också att handarbeta och denna helgen håll hon på med ett korsstygn som skulle bli en liten börs.

Jag har broderat en del i perioder, innan jag började med stickningen på riktigt. Det är roligt ett tag men det blir aldrig något riktigt, det blir bara pynt på något. Men jag gillade tanken med att brodera och sedan sy en börs av broderiet, då får man något högst användbart

Så när jag kom hem grävde jag fram lite aidaväv och broderigarn från mina tidigare synder och bläddrade fram ett mönster i boken Gotländska Stickmönster som lilla mamma köpte åt mig på en samlarmarknad i vintras.

Min upplaga är från 1981, boken gavs i present på någons födelsedag 10 februari 1989 med hälsningar från Rune, och i den är mönsterrapporterna enligt min åsikt inte korrekt ritade. Du kan inte läsa mönstret från höger till vänster och upprepa önskat antal gånger i sidled och på samma sätt på höjden för då kommer det inte stämma. Så stickar du ifrån den boken så var uppmärksam på det.

Mönster jag broderar heter Solhjul och jag har tänkt göra det med tre färger. Jag vet att jag inte borde ha börjat i ett hörn utan i mitten men på detta viset blev det lättare att bestämma storleken från början. För mig känns det också väldigt naturligt att brodera från vänster till höger, fråga mig inte varför..

Handspunnet på stickorna

Nu har jag börjat på sockorna i det handspunna garnet jag bloggade om för någon vecka sedan!

Garnet är en fröjd att sticka i, det fick väldigt mycket studs och ett lite studsigt garn är alltid trevligare att sticka med än ett stumt.

Jag tycker att det blir riktigt fint uppstickat, härliga våriga färger. Rent ut av lite påskiga, de får mig att längta efter påskharar och chokladägg. Bäst att de om glashönan har tänkt värpa några i år..

Den perfekta tröjan

En tröja som har varit klar ett tag men som jag inte lyckats fånga på bild förrän nu är den som jag kallar "Den perfekta tröjan".

Jag har alltid hävdat (och gör nog fortfarande) att jag gillar koftor mer än tröjor. Jag har nästan jämt klänning och då passa koftor så mycket bättre.

Men så kände jag ändå att det fattades en snygg tröja bland mina handstickade plagg. En tröja som kunde vara fin att ha till byxor och som skulle vara riktigt varm.

Jag hade några nystan Pickles Merino Tweed hemma som jag köpt för några år sedan. Jag stickade en halv Fiona av garnet i höstas, men var inte nöjd och repade upp.

Jag hittade en matchande färg i Magasin Duett Supersoft, stickade provlapp och la sedan upp för att sticka det allra första plagg jag stickat nedifrån och upp efter egna mått och huvud.

Det blev en danska bred resår, sen slätstickning upp till armhålorna, ärmarna stickades och sen sattes hela härligheten ihop och jag gjorde raglan minskningar upp till axlarna. I nacken stickade jag några förkortade varv och sen maskade jag av framtill för halslinningen, stickade några varv fram och tillbaka och plockade sedan upp maskorna vid halsen igen och stickade en resårkant.

Jag är nästa orimligt nöjd med hur tröjan blev. Passformen blev precis som jag tänkt mig - inte supertight men inte heller bylsig. Det blev så bra med de förkortade varven i nacken och halslinningens utformning. Jag använde ungefär 180 Pickles Merino Tweed och 125 gram Magasin Duett Supersoft och koftan är stickad på stickor 5mm. Jag hade mycket tid till övers när jag stickade den och den blev klar på bara två veckor. Jag tror att jag måste komplettera garderoben med en likadan i mörkblått till hösten.

Den har blivit använd mycket och som ni ser går den lika fint till byxor som till klänning en solig vårdag!

Rabarbersockorna

Strax innan jul lyckades jag lägga vantarna på en fantastiskt fin sockblank ifrån Tantkofta.
Den blev minsann inte liggande länge i stashen då jag länge varit sugen på att sticka från just en sockblank.

En sockblank är som en slätstickad halsduk i sockgarn. Man kan färga den för att få effekter på sockgarnet som inte går att få till när man färgar i härva.

Det går att göra garn med vackra färgövergångar, något Tantkofta minsann är en riktig expert på!

 Tantkoftas sockblanks är vikta på mitten när de färgas. När man repar upp dem markerar man mitten och repar dit = garnet till den ena sockan, sen repar man upp resten = garnet till den andra sockan.

Här är sockblanken före och efter upprepning. Efter att jag repat upp garnet så blötte jag upp det och hängde det på tork, på så sätt blir man av med en del av krullet innan man nystar det.

Jag stickade mina sockar nerifrån och upp, på så vis kunde jag göra sockorna så långa som garnet tillät - vilket visade sig vara lite längre än jag ville ha dem så jag avslutade lite tidigare. Av resterna blev det ett par småbarnsockar.

Jag har stickat tån med Judy's Magic Cast On, sen är det bara slätstickning, Fleegle Heel, och slätstickning upp till mudden där jag stickat 1+1 resår.

Men vi måste prata om denna Fleegle Heel, det kan vara den bästa nya teknik, eller häl, som jag lärt mig på länge. Passformen blir fenomenal, tusen gånger bättre än de hälar jag stickat med förkortade varv som jag brukat använda mig av när jag stickar nedifrån och upp.

Tekniken är lätt att lära sig, komma ihåg och anpassas efter den egna foten, helt perfekt helt enkelt. 

Nu ska jag krypa upp i soffan, med sockorna på och en kopp te!

Att gömma en steek

I veckan sydde och klippte jag upp min allra första steek!

Jag har alltså aldrig gjort det innan trots att jag stickar så flitigt. Men jag har aldrig stickat ett plagg med flerfärgsstickning och jag har inget emot att sticka vanliga koftor fram och tillbaka så det har bara inte blivit av.

Men så har jag köpt ett kit till en Bohuströja och vill hellre göra det till en Bohuskofta och innan jag börjar klippa i en Bohusstickning så vill ha lite steekövning innan.

Efter att ha sett så många fina varianter av Loki så föll valet på att sticka en sådan.

Mönsterstickningen var väldigt rolig och jag kan verkligen rekommendera mönstret.

Tidigare i veckan så steekade jag den. Jag sydde på maskin, två sicksacksömmar och en raksöm tvärsöver, på varje sida om maskraden jag skulle klippa i.

Det gick nästan helt bra, några ändar fick fästas lite extra i flerfärgsstickningspartiet i efterhand.

Jag stickade knappkanten men som ni vet så blir steeken inte så fin på baksidan av knappkanten så det var bara att ta ett dyk i bandlådan för att åtgärda saken!

 Det blev de här fina banden från Magasin Duett. De var egentligen tänkta till den gula koftan jag stickade förra året men eftersom den nu blivit halvt upprepad så är den minst sagt på pass. Banden passade dessutom utmärkt till den här koftan både i färg och bredd. 

 Bandet är fastsytt på ena sidan och under den finns steeken. Mitt band är inte så brett att det täcker hela knappkanten så jag kommer inte att göra några knapphål i själva bandet, vilket är ganska skönt att slippa.

Det tar en del tid att sy fast knappkantsband men jag tycker att det blir så himla fint. Det ger verkligen den där koftan den extra finishen som den förtjänar. Om man dessutom tänker på hur lång tid koftan tagit att sticka, särskilt om det är till en vuxen, så är några extra timmar på knappband tid som är väl värd att spendera på att ta koftan till ytterligare höjder!

Instagram under februari

Såhär såg det ut på instagram under februari. Ovanligt varierande bilder får jag nog säga. Både stickat, spunnet, färgat, fina garner och häng med söta brorsdottern.

Jag ser fram emot en mars fylld med soliga dagar och vårtecken!

Ravelrysläpp av Darmera

Nu har jag äntligen fått tummarna ur till att släppa mitt mönster Darmera på ravelry.

Mönstret publicerades i Avmaskats första nummer men nu går det alltså att köpa för sig på ravelry.

Det finns än så länge bara på svenska, en översättning kommer kanske till sommaren.

Foto: Fröken Nilssons Fotografiska

Darmera stickas uppifrån och ner och min version är stickad i Magasin Duett Supersoft i färgen Dark Apple.

En flätteknik skapar det stora löv som täcker ryggen. I Supersoft blir sjalen lätt och luftig men ändå väldigt varm tack vare sin storlek. Vill man ha en ännu större sjal med lite tyngre känsla går det såklart bra att välja ett tjockare garn. 

Darmera är en stor och härlig sjal som är perfekt att svepa omkring sig, varför inte vid de sommarbrasor på en strand, något som faktiskt börjar närma sig nu även om man knappt kan tro det.

Handspunnet sockgarn

Andra garnet ut på min nya spinnrock blev nog det finaste sockgarnet jag någonsin spunnit!

Färgat på min egen sockblandning bestående av 50% Polwarth, 25% grå baby alpacka och 25% nylon för hållbarhetens skull. En riktigt mjuk sockull som jag hoppas ska hålla bra när det väl blivit ett par färdiga sockar.

Jag spann garnet riktigt tunt och ganska hårt, då blir det ett slitstarkt garn. Men det är ibland en svår avvägning just när man spinner tunt - för hårt och tråden går av och för löst och tråden går av ändå. Man måste hitta det gyllene medelläget!

Sen navayo-plyade jag hela härligheten. Jag har inte räknat hur många meter det blev men jag tror att det ska räcka till ett par strumpor med lagom långa skaft och jag tror att stickor 2.5 mm ska bli lagom.

Oftast har mina sockgarner passat bättre för stickor 3 mm men det här blev så tunt och fint. Kanske jag till och med ska sticka efter något spetsmönster. Detta garn står i alla fall helt klart näst på tur på strumpstickorna!