Precis som jag trodde blev det många salta tårar som föll när jag lämnade de Hessenhof i fredags.
Att jobba där har inte varit som vilket jobb som helst. Det är väldigt familjär stämning, Hans föräldrar var alltid med när vi drack kaffe på förmiddagsrasten, barnen träffade man titt som tätt i något av plantskolans alla vrår, byggandes kojor eller åkandes i vansinnes fart på sina rollerblades.
9 fantastiska månader helt enkelt.
Underbart såklart var det också att träffa mina föräldrar igen och vi hade en finfin helg tillsammans med våra vänner i Belgien.
Choklad inhandlades, öl avnjöts, fina knappar till min pågående kofta hittades och engelska blandades hej vilt med flamländska. Det är inte lätt att vara trespråkig och prata alla tre språk samtidigt, det blir bra rörigt i huvudet då!
Idag har jag gjort tusen duktiga saker, bland annat ringt en hel hög samtal, skickat mitt pass till Sri Lankas ambassad i Stockholm, beställt ett kreditkort om någon dumming skulle ta mitt vanliga kontokort när jag på Sri Lanka, träffat min underbar farmor och stickat en stund.
Ikväll väntar middag hos min svägerska som fyller 25 år idag!
Fredagens skaldjurspaella
Alltid jobbigt att lämna :(
SvaraRaderaMen den där rätten skulle jag gärna sätta tänderna i ! MUMS