Peking i 33 grader och blå himmel

Vår tur med det fina vädret har bara fortsatt under våra dagar i Peking. Idag visade termometern på 33 grader och solen brände skoningslöst från en knallblå himmel. På ett väldigt osvenskt manér har vi därför sökt oss till skuggan hela dagen. Vi har gått över 30 000 steg vilket enligt Lisas stegräknare i telefonen resulterade i mer än 2 promenerade mil. Vidare var ca 13 000 av dessa steg i "hälsosamt tempo", vilket tempo de andra 17 000 stegen var tagna i förtäljde inte stegräknaren.

 

Eftersom vi både igår och idag gått så mycket har vi också sett väldigt mycket. Så mycket att det behöver delas upp på flera blogginlägg så här blir det bara en bild för den goda stämningen (och ölens) skull.

Kinesiska muren

Nu har vi varit där - på kinesiska muren utanför Peking!

Det var faktiskt ännu mer mäktigt än jag hade förväntat mig. Kanske tack vare att vädret var i sitt esse. Det var smog-fritt, blå himmel, strålande sol och ca 28 grader varmt. 

Vi har SuperLena som guide, hon är vänner till en av Lisas kompisars föräldrar. Hon och hennes man har bott i Peking i snart 5 år och vi har blivit runtkörda av hennes chaufför tillsammans med henne idag och besökt minggravarna, muren, ätit lunch i bergen samt fått fler tips för vistelsen här och i Japan där hon och hennes man också bott innan.

 

Vi åkte linbana upp, gick på muren och tog tusen bilder, sen åkte vi rodel ner.

Jag kommer komplettera inlägget med fler bilder senare! 

Tantulltuss citrussockar och restgarnssockar

Citrussockarna av Tantulltuss är klara, så är också ett par barnsockar jag stickade i resterna av garnpaketet till Citrussockarna.

 

Ett par riktigt fina och färgglada sockar, mönstret är så roligt att sticka att det gick i ett nafs! De förändringar jag har gjort är att sticka en randig tå och en istickshäl istället för en häl med förkortade varv. Tyvärr är sockorna för tighta för mig. Flerfärgsstickningen går över 64 maskor och det antalet har jag när jag stickar vanliga, slätstickade sockar. Ska jag flerfärgssticka sockar behöver mönstret gå över 72 för att sockorna ska passa mig. Men det kommer säkert någon person förbi i livet som kan få glädjas åt sockorna istället för mig.

Av restgarnet från sockorna stickade jag ett par barnsockar, skulle tro att de kan passa en 4-5 åring. Nästan allt garn gick åt, jag hade bara lite vitt, orange och grönt kvar. För mig är det perfekt att sticka ett par sockar i restgarnet direkt när jag avslutat det första projektet, annars blir resterna lätt liggande och kommer aldrig till användning. 

Varför Kina?

När det var klart, för lite mer än ett år sedan nu, att jag skulle åka till Kina på utbyte, var det väldigt många som frågade mig - varför Kina?

Varför inte Kina tänkte jag, men jag kunde faktiskt inte riktigt svara på frågan heller. Varför hade jag önskat att åka till Kina som första val framför till exempel Nepal, Vietnam, Indien, Jordanien eller Palestina, som var de andra alternativen fanns det ingen specifik tanke med.

Men nu när jag har varit här i över 2 månader så kan jag definitivt svara på frågan.

Människorna
Alla vi har mött här är väldigt nyfikna på vilka och vem vi är. Ibland kan det vara lite jobbigt eftersom många stirrar på oss och knäpper smygfoton. Men mest är det bara härligt, främmande människor som frågor vilka vi är, var vi kommer ifrån, vad vi gör här och så vidare. Vi har träffat och lärt känna flera personer som jobbar på sjukhuset och studerar på universitetet och vi har haft väldigt kul tillsammans när de visat oss runt i Nanjing.

Maten
Efter över två månader i Kina har jag bara provat en enda maträtt som jag inte tyckt om - fermenterad, friterad tofu. Nästan all annan mat har vi tyckt varit riktigt, riktigt god. Det finns också en sådan otrolig variation av rätter och ingredienser att jag hittills inte tröttnat. Kina har ett väldigt omfattande och rikt kök, varje provins har sin mattradition med sina speciella smaker och ingredienser. Vännerna här har förstått att vi tycker det är kul att prova nya rätter så de ser det som en utmaning att alltid hitta något nytt för oss att smaka.

Det historiska arvet

Kina är ett gammalt land med väldigt mycket historia, det är också ett land som är stolta över sin historia och som bevarat delar av det historiska arvet och gjort det tillgängligt för dagens kineser - och turister. Bara i Nanjing finns det hur mycket som helst att titta på - som här, där jag är på Nanjings stadsmur som stod klar 1386. Till de flesta historiska platser får en betala inträde, men det bidrar också till att miljöer alltid är väldigt välbevarade och kan fortsätta att bevaras.

Naturen
Naturen och de olika miljöerna i Kina gör också landet värd att besöka. Stora parkområden, skapade i plommonträdens ära. Bergsmassiv som görs tillgängliga genom stigar som noggrant hålls efter. Risfält i landets ena ände och berg i den andra. Det är ett land som är mycket grönare än vad en kan tro och med tanke på hur mycket folk det är ute i grönområdena så verkar kineserna uppskatta det lika mycket som jag själv.

Långt bort, men ändå nära
Då menar jag inte från Sverige till Kina, men avstånden mellan stora städer i Kina. Med snabbtåg som går i 300+ km i timmen tar det inte lång tid att ta sig runt i landet trots att avstånden är väldigt stora. Vi har hittills varit i Tianjing och Shanghai, nästa vecka åker vi till Beijing och i maj planerar vi att hinna med Xian och terrakottaarmén också.

Därför Kina, helt enkelt!

Istickshäl - så stickar du den

Istickshäl, eller afterthought heel, som den kallas på engelska har blivit en favorithäl sedan jag började sticka mer flerfärgsstickade sockar. Det är nämligen en perfekt häl att sticka just när en flerfärgssticka för att komma undan krånglet som kan bli när en ska sticka en hällapp med kil. En annan anledning till att använda istickshäl är om en inte vet att en specifik färg kommer att räcka till att sticka klart hela foten OCH göra hälen. Då kan en sticka klart sockorna och sen se om garnet räckte till att sticka hälarna i den där specifika färgen. Tekniken går dessutom att använda precis lika bra för strumpor som stickas uppifrån och strumpor som stickas nedifrån.

Jag har använt mig av istickshäl i Happy Fox sockorna och i ett till sockmönster som kommer lite senare i år. I min fototutorial nedan har jag stickat en istickshäl på Citurssockarna från Tantulltussbok sockbok. I mönstret har de en häl med förkortade varv och den går utmärkt att byta ut mot en istickshäl.

Steg 1 - förberedelse

När du stickar en socka som ska få istickshäl stickas en tråd i avvikande färg in över de maskor där du sedan ska sticka hälen. För att ge lite extra utrymme över vristen ökar jag en maska per sticka innan tråden i den avvikande färgen stickas in. Ökningarna ska ligga "mittemot" varandra, alltså om du avslutar med att öka på en sticka, ska du börja med att öka på nästa sticka. Stickorna benämns 1-4 och du börjar på sticka 1:

Varv 1: sticka räta maskor varvet ut

Varv 2: 1r, ö1v (engelskans M1L), räta maskor tills du har 1 maska kvar på andra sticka, ö1h, 1r, 1r på sticka 3, ö1v, räta maskor tills du har 1 maska kvar på fjärde stickan, ö1v, 1r

Varv 3: sticka räta maskor varvet ut

Varv 4: med garn i kontrasterande färg - sticka räta maskor över sticka ett och två. Återgå till början av varvet, med grundfärgen - sticka räta maskor varvet ut

Varv 5: 1 r, llr, räta maskor tills du har 3 maskor kvar på andra sticka, 2rtills, 1r, 1r på sticka 3, llr, räta maskor tills du har 3 maskor kvar på fjärde sticka, 2rtills, 1 r

Varv 6: räta maskor varvet ut.

Du är nu klar med förberedelsen för istickshälen och kan sticka klart resten av sockan.

Steg 2 - plocka upp maskorna

Sockarna är nu klar och det är dags att plocka upp maskorna för att kunna sticka hälen.

Börja med att pilla upp trådändan i den sidan där du började sticka in garnet i kontrastfärg. Plocka upp maska för maska medan du maska för maska drar ut garnet i den kontrasterande färgen. Fördela maskorna jämt för 4 strumpstickor.

Steg 2 - fortsättning

Fördela de upplockade maskorna jämt över 4 strumpstickor - eller vars en sida av en rundstickas kabel ifall du stickar med magic loop.

Steg 3 - påbörja hälen

När du plockat upp alla maskorna är det dags att ansluta det garn du ska börja sticka hälen i.

När jag ansluter garnet plockar jag upp en maska mellan de två stickorna som är i sidan av sockan. Jag brukar använda mig av ökningen ö1v. På så vis blir hälen lite mer rymlig och du minskar risken att få hål i sidorna av hälens första varv. Efter att jag plockat upp maskan stickar jag räta maskor över sticka 1 och 2 - var noga med att inga maskor blir vridna vilket är lätt hänt när de plockas upp från restgarnstråden. På sticka börjar jag också med att plocka upp en maska.

Lite matematik - hade du 16 maskor per sticka innan steg 1, hade du 17 maskor per sticka när du stickade in tråden i kontrasterande färg. När du plockat upp maskorna har du alltså 17 maskor per sticka. När du plockat upp en maska i mellanrummet mellan stickorna har du totalt 35 maskor över de två stickor som vetter upp mot skaftet, och 35 maskor över de två stickor som vetter nedåt foten. Samma princip gäller ifall du har 18 maskor innan du påbörjar Steg 1, men slutresultatet efter ökningarna genererar ett större antal maskor. 

 

Steg 4 - sticka hälen

I mitt Happy Fox mönster stickas hälen sedan på exakt samma sätt som tå, med undantag för att jag börjar med att sticka 4 - 5 varv (beroende på storleken) rätstickning. Detta ger återigen lite mer utrymme vilket är bra då sockan saknar en kil för vristen.

Sticka såhär:

Varv 1-4(5): sticka samtliga varv räta

Varv 6: 1r, llr, räta maskor till 3 sista maskorna på andra stickan, 2rtills, 1r, 1r på tredje stickan, llr, räta maskor till 3 sista maskorna på fjärde stickan, 2rtills, 1r

Varv 7: räta maskor varvet ut

Upprepa varv 6 och 7 tills du har totalt 23 maskor över sticka 1 och 2 och totalt 23 maskor över sticka 3 och 4.

Upprepa sedan varv 6 tills du har totalt 11 maskor över sticka 1 och 2 och 11 maskor över sticka 3 och 4. Sticka ett sista varv som inte innehåller några minskningar.

 Steg 5 - kitchener stitch

Sätt alla maskorna från sticka 1 och 2 på en maska, gör likadant med maskorna från sticka 3 och 4. Klipp av garnet, men lämna en tillräckligt lång bit för att kunna sy ihop hälen med kitchener stitch.

Jag kommer inte beskriver hur du gör en kitchener stitch, men det finns andra som har gjort det väldigt bra till exempel här.

 

Steg 6  - njut av din snygga häl
 Fäst trådarna från hälpartiet, dra på dig dina sockar och beundra den väldigt snygga istickshälen du har gjort!

Har du några funderingar eller frågor eller tycker att något behöver förtydligas - tveka inte att kommentera inlägget!

Tantulltuss citrussockar

På Syfestivalen i Göteborg förra året köpte jag Tantulltuss sockbok samt garnpaket till två par av sockarna i boken. Det ena garnpaketet var till sockorna Barbro, som jag stickade klart i vintras. Det andra garnpaketet var till Citrussockorna, ett par riktigt färgglada sockar vars mönster påminner om halverade citrusfrukter.

 Garnet är handfärgat av Tantkofta och kallas Trekking. Jag har stickat många sockor i garnet innan och jag gillar verkligen det, det känns rejält och ger sockar som håller bra. Garnerna är färgade för att påminna om citrusfrukterna blodapelsin, apelsin, lime, citron och grapefrukt.

Den första sockan blev klar helt löjligt fort, det är konstigt att ett par flerfärgsstickade sockar kan gå snabbare att färdigställa än ett par enfärgade. Men det är kanske typiskt för mönster där en känner  - bara en färg till! Enligt mönstret har sockan en häl med förkortade varv, men jag kommer att sticka en istickshäl istället. Jag tänkte passa på att göra en foto-tutorial över hur jag gör istickshälen. En teknik som var helt okänd för mig till för inte så länge sedan och som jag använder mig av i mitt senaste sockmönster Happy Fox.

Blå Blommas ok

Nu är jag klar med oket till bohuströjan Blå Blomma.

Jag har fotograferat processen med oket från de första varven flerfärgsstickning till dess att oket var klart.

Såhär har det sett ut

 Resåren och de första varven på flerfärgsstickningen stickade jag på flygen från Landvetter via Heathrow till Hong Kong. Innan vi åkte hade jag någon slags högt banal tanke om att jag skulle hinna klart med oket under flygturen, jag var som synes inte ens i närheten. Jag har stickat förkortade varv över hälften av maskorna för att höja upp nacken.

 Här har jag kommit en bit på vägen och det börjar komma in desto fler färger i oket. Detta är också innan det börjar bli lite jobbigt med tre färger samtidigt, varven börjar bli ganska långa.

De mörkaste färgerna har gjort entré, det här är ungefär halvvägs genom antalen varv. Den uppmärksamme ser att nacken är mer upphöjd här än på första bilden. Det är för att jag lagt in förkortade varv på baksidan av oket vid varje ökningsvarv, som är enfärgat. På så sätt hoppas jag att min tröja får en riktigt bra passform.

 För att minimera risken för att det skulle bli fel i mönstret räknade jag maskorna och satte markörer efter varje 50 maskor varje gång jag hade gjort ett ökningsvarv. Markörerna fick vara kvar när jag sedan stickade det första flerfärgsvarvet efter ökningsvarvet. Då var det lättare att hitta var det blev fel om det inte gick jämt ut på slutet. Trots noggrant räknande blev det lätt fel just i det första flerfärgsvarvet efter ökningsvarvet. Det är svårare när en inte har andra maskor i mönstret att förhålla sig till. Oket är i Bohuströjorna är inte konstruerat som i till exempel Riddari där mönsterpartierna passar perfekt ovanpå varandra efter ökningarna utan det blir en lätt förskjutning i mönstret. Det gör det svårare att få maskorna att hamna rätt ibland. 

Här är okets sista varv färdigställt.

Även fast jag stickat förkortade varv och trots att jag gått upp till 2,75 mm i stickstorlek från 2,5 mm som det står i beskrivningen så hade jag gott om garn över när oket var klart.

Odlingsåret är runt hörnet

Nu står det nya odlingsåret runt höret och det är nästan olidligt att inte vara hemma i Sverige och kunna börja ta de första spadtagen.

Som tur är har min sambo med god vilja gödslat hela lotten så att den ska vara klar för odling när jag kommer hem. Eftersom jag redan i höstas visste att jag skulle vara borta hela våren så förberedde jag genom att plantera vitlök på nästan en tredje del av lotten och de har snällt kommit tittat fram ur jorden nu. En ruta är också full med vad förhoppningsvis kommer bli stora, fina jordärtskockor längre fram i sommar.

 

 Men frösådden får vänta någon månad till och det blir nog bra det med. 

Jag brukar vara alldeles för ivrig och så och sätta för tidigt, det är svårt att låta bli när vårsolen börjar värma.

 

Det kommer att bli både röd-, gul- och schallottenlök i år. Lök och vitlök är bra, det går alltid åt och går att lagra länge.

Frön till sommarens måste - rädisorna - är inköpta.

Förra året var det två stora problem med odlingen - näringsfattighet och råddjuren. Jorden på lotten är extremt sandig och näringsfattig och det märktes verkligen på odlingsresultatet. I år har min sambo gödslat ordenligt med brunnen kogödsel så vi hoppas att det ska ge mer fart på grödorna i år. Sen var det många grönsaker förra året som fick bakslag när råddjuren kom och åt upp all blast. Det kan vi tyvärr inte göra så mycket åt, vi har ju praktiskt taget dukat upp ett smörgåsbord till dem. Vi får glädjas med varandra, helt enkelt.

Poddlistan

Det var väldigt längesedan som jag lyssnade regelbundet på poddar. Istället har jag varit en extremt inbiten Storytel-lyssnare. Jag lyssnar på minst två böcker i veckan och jag har jämt ett par lurar i öronen. På cykeln, på vagnen, på träningen, på promenaderna, när jag diskar, lagar mat och så vidare - förutsatt att det inte finns någon i min närhet såklart. 

Men när jag åkte till Kina sa jag upp mitt abonnemang under tiden jag är borta. Istället så har jag återkommit till poddarna och det är ju bra mysigt med poddar alltså!

Nu har jag legat sjuk i tre dagar. Med "legat" sjuk så menar jag verkligen legat sjuk för jag har knappt förflyttat mig ur sängen. Kroppen har varit helt orkeslös och gjort ont över allt, även kläderna på kroppen har skavt. Det har bränt bakom ögonen och febern har gjort mig matt. Jag har inte orkat läsa eller sticka utan har bara legat och halvsovit till poddar.

Så jag tänkte lite de poddar jag lyssnat på. Märk väl att ingen av dessa poddar är några direkta nyheter men väl värda att lyssna eller varför inte lyssna om på!

P3 Dokumentär

Dokumentärpodden nummer ett. Jag var beroende av den här poddkanalen innan jag började lyssna på Storytel och hade hört flera avsnitt flera gånger. Sedan slutade det helt plötsligt att komma nya avsnitt. Nu har en del avsnitt "nysläppts" och det har börjat att sändas en del nya avsnitt också. Som ett av de senaste om dödsolyckan på Roskildefestivalen, tårarna bara rann. Nu när jag varit sjuk har jag bara lyssnat på äldre avsnitt som jag inte behövt ge så mycket uppmärksamhet.

En Underbar Podd med Clara och Erika

En lite småmysig podd med Underbara-Clara-Clara och hennes kompis Erika. De pratar om allt mellan himmel och jord och efter att jag vant mig vid att Clara inte pratar Norrländska som jag alltid föreställt mig, så tycker jag att den är riktigt behaglig. Den känns kanske lite mer ärlig och "rå" än vad Claras ofta väldigt tillrättalagda blogg är där det mesta är underbart och härligt nästan jämt.

I nöd och lyft med Brita och Kalle Zacchari Wahlström

Det här är faktiskt en ny podd med radarparet Brita och Kalle. Jag gillar båda två väldigt mycket och jag tycker att de har ett skönt sätt att kommunicera med varandra. Jag upplever att det inte finns något tillgjort de två emellan och det gör konversationen ärlig och öppen och framför allt rolig. Podden kommer att fokusera på träning och det gillar jag, gillar en inte träning så kanske en kan bli inspirerad ändå.

Stickkontakt

Såklart behövde jag peta in en stickpodd och jag har faktiskt inte lyssnat på något stickpodd alls på säkert 1,5 år. Men jag gillar verkligen den här! Den är mysig, oförställd och den har för mig väldigt hög igenkänningsfaktor. Den får mig också att sakna mitt stickcommunity hemma och jag vill verkligen sticka när jag lyssnar på den så jag kanske får spara avsnitten tills jag orkar vara upprät och sticka istället. 

Alla poddar går att hitta via t.ex. appen Podcaster.

Slut på stickhetsen

Jag har stickat i stort sett varje dag sedan jag var 16 år. 

Jag har lagt så många timmar på stickning att jag skulle kunna kalla mig expert på det, förutsatt att teorin om att en behöver hålla på med något i 10 000 timmar för att bli expert på något stämmer.

I början var varje maska ett äventyr, stickningen kunde leda var som helst och jag ville följa med och se var vi skulle hamna. 

Den första förälskelsen övergick snart i en produktionshets. Jag stickade helst i tjockt garn på tjocka stickor och ett projekt som tog längre än två dagar var otänkbart. Det resulterade såklart i många, lite halvfula och något oanvändbara projekt i stil med för små sjalar och för korta halsdukar.

I takt med att jag blev en duktigare stickare blev projekten också mer avancerade och att ett projekt kom att ta många veckor att färdigställa var inte längre ett problem. Men det blev en annan slags hets. Nu skulle det vara så tunna stickor och garn som möjligt, mönstret skulle helst vara komplicerat. De faktorerna blev mer viktiga än att stickningen skulle vara rolig.

Med instagrams flodvågslika svepande över stickvärlden kom istället prestationshetsen. Helst skulle en kunna prestera en stickrelaterad bild varje dag. Projekten skulle växa i en rasande fart, det skulle vara det senaste, mest stickade projektet i ett knepigt och svåråtkomligt garn som bara kunde beställas varannan tisdag, vid midnatt, förutsatt att det var fullmåne och att Kungen hade namnsdag (ja, faktiskt precis så svåråtkomligt). 

När flodvågen sköljer över en är det lätt att svepas med.

Nu känner jag dock att jag står på stabilare mark igen, att jag nästan har blivit torr om fötterna till och med.

Visst, jag postar stickbilder på instagram och på bloggen, visst jag använder både en och fem hashtags, men jag gör det för min egen skull. Jag stickar i mitt tempo, när jag vill, och så länge jag vill. Jag stickar för att jag njuter av varje stickad maska istället för att jag ska ha något att visa upp för resten av stickvärlden. I slutändan gör de där maskorna bara skillnad i mitt eget liv.

Det här är ingen känga till stickvärlden, snarare tvärtom. Stickvärlden och allt den bidrar till är fantastiskt. Men ibland kan en behöva ta ett steg tillbaka och se på sig själv utifrån och på vad omgivningen gör med en och liksom göra en omstart. Gå tillbaka till utgångsläget då det fanns njutning i varje maska och glädjen över ett avslutat projekt överskred allt.

Blå Blomma är ett utmärkt exempel på ett projekt som har fått växa i sin egen takt på det senaste, jag har njutit i några varv och det har fått vara bra så.