Pompeji

På resans tredje dag begav vi oss till Pompeji!

Hur tar man sig dit - eftersom vi återstoden av vår resa skulle åka runt så hyrde vi en bil i Rom. Vi hade bokat den i förväg och skulle hämta den i Rom och lämna den på flygplatsen när vi åkte hem.

Det var ett litet helvete att ta sig ur Rom men med hjälp av GPS, tålamod och tillbakahållen panik lyckades vi och sen var det bara motorväg ner till Pompeji, det tog lite mer än två timmar att köra ner.

Det går dagsutflykter till Pompeji, bland annat ifrån Rom och Neapel.

Kör man bil själv får man räkna med att betala en del vägtullar, det kostade ungefär 180 kr i tull att köra ner och man betalar med kort eller kontanter när man kör förbi dem.

 Bo

Vi bodde på Villa Diomede, dryga fem minuters gångväg ifrån entré till Pompeji. De hade en stor, gratis parkering och även om det var nära Pompeji (som låg bakom staket på andra sidan vägen) så var det långt ifrån den värsta turistansamlingen.

Det här hotellet var allt hotellet i Rom inte var - det var ljust, fräscht, nybyggt/nyrenoverat, med stort badrum, väl fungerande AC och en lugn och vacker gård vid entrén.

Frukosten var prima med nygjort baristakaffé och mycket att välja mellan. 

Det enda negativa skulle väl vara personalens brist på engelska.

Pompeji

Pompeji täcktes av 5-6 meter lava och aska efter Vesuvius utbrott den 24 augusti 79 e.Kr. och upptäcktes först 16 århundraden senare.

Sedan dess har man så sakteliga grävt ut Pompeji, samt de andra städerna runt omkring som också drabbades av vulkanutbrottet.

 

Tack vare att Pompeji begravdes under aska och lava så är staden helt fantastiskt väl bevarad.

Mosaiken och målningen ovan är ett bra exempel på konst som förmodligen skulle vara förstört sedan länge ifall Vesuvius inte hade fått sitt utbrott.

Sedan 1997 är Pompeji med på Unescos lista över världsarv, med all rätt!

 Vi kom dit runt fyra på eftermiddagen. Då var det i stort sett ingen kö alls till kassorna, vilket var helt perfekt. Även är tävlar guiderna om din uppmärksamhet.

Man kan nog lätt spendera en hel dag i Pompeji, men efter några timmars bilkörande och i den tryckande värmen var vi ganska nöjda efter tre timmar.

Pompeji är verkligen enormt och jag rekommenderar verkligen att man ser till att få tag på en karta - vilket jag och pojkvännen inte gjorde. Den, insåg vi först när vi gått in, fick man bara ifall man köpte en audioguide. Ett lite konstigt system eftersom alla andra turister då får mer eller mindre vandra runt i blindo.

Pompeji är 66 hektar stort, varav ungefär 80% är utgrävt. Bakom pojkvännen stoltserar stadens egen stadio där det, liksom på Colosseum, hölls gladiatorduster. Några år innan staden täcktes under vulkanutbrottet var det upplopp på stadion  och som straff fick Pompeji inte ha gladiatorspel på 10 år. Tyvärr hann vulkanen få sitt utbrott innan de tio åren hade gått.

Det finns även två amfiteatrar på området.

 

Att äta och dricka

Amalfikusten är bland annat känd för sina citroner. De på bilden som inte blivit uppskurna är ungefär stora som en liten melon, helt enorma med andra ord. Av citronerna gör de Limoncello - citronlikör, och Granite. Granite är egentligen samma sak som en Slush Puppy, vilket jag inte är så förtjust i. Men här kan man få dem med äkta citronjuice. Jag föredrog ändå färskpressad citronjuice som var himmelskt god - citronerna är inte alls lika sura här som de man kan köpa hemma.

Maten var det lite svårare med.. vi åt en god, stenugnsbakad pizza på en camping som fanns nära oss som hette Zeus, den var god och prisvärd.

Problemen kommer egentligen vid kvällstid - eftersom så många gör dagsutflykter hit så dör allt helt ut när turisterna åker hem. Vi hittade ett enda öppet ställe nä det var dags för kvällsmat och maten där var av ganska tveksam kvalité.

Det var Pompeji det!