Koftan Praline av Gudrun Johnston är min senaste färdigställda kofta.
En riktigt mjuk godsak som passar perfekt till både klänning och byxor.
Måste
lägga till att det känns ganska befriande att ha kommit till en punkt
där jag är bekväm med att lägga ut bilder på mig själv på bloggen där
jag är helt osminkad och ostylad, tror knappt ens att jag borstat håret
som nu också har en rejäl utväxt efter att jag slutat färga håret
(vilket jag tror att både hår och natur tackar mig för). Jag bloggar inte för att visa upp något perfekt yttre utan för att dela med mig av mitt stora intresse och jag hoppas att det är vad ni uppskattar bloggen för.
Jag stickade min Praline i Dandelion Rosy Sport, jag blev helt kär i det garnet efter att ha stickat Slanted Sleeven i samma garn. Garnet är lite tunnare än i originalmönstret så jag gick upp en storlek för att koftan skulle passa. Det resulterade i att den nästan blev lite först stor men det passar bra om jag vill ha klänningar med lite ärm på - som den mörkblå Moneta-klänningen jag har på bilden är ett bra exempel på.
Jag använde precis lite över tre nystan vilket gav en garnåtgång på lite mer än 1000 meter.
Knapparna är i pärlemo som jag fått i present av Linnéa tidigare, de passade perfekt.
Praline är som sagt en perfekt klänningskofta då den är lite kortare men jag gillar också att ha den till byxor med lite högre midja och en skir blus under. I mönstret är ärmarna tre-kvarts-långa men jag har stickat mina hellånga, de blev nästan för långa efter blockning. Men jag gillar att kunna dra ner ärmarna hela vägen ner när det är kallt ute.
Hönan ska ha tack och bock för att hon ville ställa upp på bild och så även Alicia som tog fotona.
Måste lägga till att det känns ganska befriande att ha kommit till en punkt där jag är bekväm med att lägga ut bilder på mig själv på bloggen där jag är helt osminkad och ostylad, tror knappt ens att jag borstat håret som nu också har en rejäl utväxt efter att jag slutat färga håret (vilket jag tror att både hår och natur tackar mig för).